Problemet är att unga läser för lite

Problemet är inte att svenskspråkiga gymnasieelever läser för mycket skönlitteratur. Problemet är att de överlag läser för lite, och för lite på svenska, utanför skolan.

HBL publicerade (24.11) artikeln "Gymnasieundervisningen i svenska motsvarar inte alltid arbetslivets behov" av Mikael Piippo/SPT. I den intervjuas Jannika Lassus, universitetslektor i svenska vid Helsingfors universitet, om en nyutkommen bok med titeln Modersmålsprovet i brännpunkten. I artikeln framträder en syn på litteratur vi inte kan låta bli att kommentera.

Lassus påpekar att gymnasieundervisningen i modersmål i hög grad utgår från skönlitteratur och mer sällan från facktexter och sakprosa. " – I arbetslivet behövs en förmåga att läsa långa och komplicerade texter och förstå dem, och då gäller det inte i första hand skönlitteratur." Vidare menar hon att det också är viktigt att behärska olika stilnivåer i kommunikationen i arbetslivet.

För det första heter ämnet som undervisas "modersmålet och litteraturen". Det kanske förklarar att man undervisar (även) om skönlitteratur.

För det andra: synen på skönlitteratur i intervjun är missvisande och förenklad. Skönlitterära texter är ofta per definition långa och komplicerade. De kräver förståelse på många nivåer, innehåller olika stilnivåer och kommunikation av många slag.

Problemet är inte att svenskspråkiga gymnasieelever läser för mycket skönlitteratur. Problemet är att de överlag läser för lite, och för lite på svenska, utanför skolan.

I en nyutkommen artikel (2020) undersöker litteraturforskarna Kati Launis och Aino Mäkikalli gymnasieelevers läsning av skönlitteratur med utgångspunkt i ett omfattande digitalt material. Forskarna lyfter fram hur facklitteraturens betydelse betonats allt mer på skönlitteraturens bekostnad i gymnasiets läroplan under de senaste fem åren, och hur skönlitteraturen gradvis glidit allt längre ut i periferin.

Launis och Mäkikallis slutsatser är de motsatta till Lassus. Läsning av skönlitteratur, speciellt av längre prosalitteratur, lönar sig alltid och är nödvändigt. Det finns mycket forskning som visar att läsning av skönlitteratur aktiverar hjärnan och gynnar koncentrationen. Den utvecklar förmågan att hantera stora helheter, elevens sinne för språk, och inlärningen. Fördjupad läsning förbättrar även elevernas förmåga att tänka och reflektera kritiskt, något som man visat att många unga har svårigheter med.

Allt detta, menar vi, är färdigheter som behövs i arbetslivet. Vi ser det inte som fruktbart att ställa skönlitteratur och sakprosa mot varandra. Det som behövs är i stället nya sätt att locka elever att läsa mer och mångsidigare.

Kristina Malmio, universitetslektor i nordisk litteratur, Helsingfors universitet, Julia Tidigs, filosofie doktor, forskare i litteraturvetenskap

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning