Problemen växer inom barnskyddet – svårt för barn att få psyktjänster

Många barn omhändertas och placeras utanför hemmet i brist på behövliga psykvårdstjänster. Bild: Mostphotos

Brist på behörig arbetskraft, för stor arbetsbörda, otillräckliga psykvårdstjänster för barn och unga och oklarheter i hur lagen ska tolkas är bara några av de svårigheter som barnskyddet tampas med. Och utvecklingen går åt fel håll, visar Kommunförbundets färska undersökning kring barnskyddet i Finland.

Kommunförbundet gjorde en liknande utredning också för fem år sedan, och fastän problemen lät tala om sig redan då har de vuxit sedan dess.

– Det finns all anledning att vara bekymrad. Trenden är att tillgången till tjänster inom barnskyddet har försvagats på så gott som alla punkter sedan undersökningen gjordes förra gången, säger Aila Puustinen-Korhonen, sakkunnig vid Kommunförbundet och den som hållit i rapporten.

Utredningen gjordes i slutet av 2017 och 92,3 procent av alla barnskyddsanordnare besvarade frågorna i enkäten. Aktörerna representerar 278 kommuner.

Den största bristen finns i tillgången till psykvårdstjänster, visar utredningen. Andra allvarliga brister är till exempel möjligheten till placering i familjevård och stöd för skolgången.

– Bristen på psykvårdstjänster får självklart konsekvenser för barnet på lång sikt. Risken för utanförskap ökar då det inte finns några trygghetsnät som fångar upp den som behöver hjälp, säger Puustinen-Korhonen.

Ungefär en tredjedel av barnskyddsanordnarna – på ett område som omfattar halva landets befolkning – bedömer att barn ofta tas omhand och placeras utanför hemmet på grund av att barnet inte fått de psykvårdstjänster som hen skulle behöva.

Av de tillfrågade bedömer motsvarande 13 procent att barn oftast blir helt utan de psykvårdstjänster de behöver, medan 49 procent bedömer att tjänsten visserligen finns, men att processen att få den är svår och tidskrävande.

Personalbrist

Närmare hälften av de svarande i kommunerna och samkommunerna uppger att de helt saknar vikarier i barnskyddet eller att de är svåra att få tag på, och en stor del av socialarbetarna har alltför stor arbetsbörda – mellan 30 och 130 klienter då socialarbetarfacket rekommenderar högst 30 klienter per socialarbetare. Personalbristen som också annars är ett problem har förvärrats av att lagstiftningen ändrats så att behörighetskraven på vikarier skärpts.

Personalbristen blir speciellt märkbar i landets svensk- och tvåspråkiga kommuner.

– Vi har ännu inte analyserat resultaten landskapsvis, men det står klart att det råder stor brist på svenskspråkig personal, säger Puustinen-Korhonen.

Ett annat problem handlar om frekventa lagändringar och oklar tolkning. Till exempel den anmälningsplikt som införts och gäller anställda inom till exempel vård och utbildning är oklar för många. Anmälningsplikten innebär att man vid misstanke om att ett barns liv och hälsa kan antas stå på spel ska göra anmälan direkt till polisen och inte bara till barnskyddet. Lagändringen kom till i efterdyningarna av det tragiska fallet där en pappa och en styvmamma plågade och dödade en åttaårig flicka i Helsingfors för några år sedan. Då konstaterade man bland annat att myndigheternas samarbete och informationsutbyte inte fungerar.

Vårdreformen en risk

På två punkter visade undersökningen ändå på goda resultat. Tillgången till hemtjänst har förbättrats sedan den förra undersökningen och tillgången till effektiverat familjearbete var god.

Aktörerna inom barnskyddet ser en hel del risker och några fördelar med den förestående vård- och landskapsreformen. På minussidan finns till exempel att tjänsterna flyttar längre bort och kan fjärma sig från klienternas vardag, och tröskeln att ta kontakt med barnskyddet höjas. Andra farhågor handlar om att tjänsterna splittras och att de tjänster som blir kvar i kommunerna – som dagvård och skola – tappar kontakten med socialtjänsterna. Ansvarsfördelningen kan bli oklar och klienter "försvinna".

Fördelar kan däremot vara att musklerna blir större, sakkunskapen ökar och rekryteringen underlättas då kommunerna inte behöver konkurrera med varandra.

Barnskyddet är ett slags febertermometer som visar hur den kommunala tjänstesektorn mår överlag, anser Puustinen-Korhonen. Nedskärningar i social- och hälsovård på annat håll i servicesystemet skapar kundströmmar till barnskyddet.

– Barnskyddet har blivit en verksamhet som tvingas lappa brister i annan service inom social- och hälsovården.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning