Privatexpedition planerar dyk vid Estonia – i strid med lagen?

Sonarbild på Estonia tagen i samband med haverikommissionernas undersökningar i juli i år. Bild: Stefan Jerrevång/TT

Privata aktörer ledda av den tidigare estniska statsåklagaren och Estoniautredare Margus Krum planerar en egen "oberoende utredning av Estonia", rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Målet är att förstå vad som orsakade den här katastrofen, få svar på frågor som man i 27 år inte kunnat besvara, sade Margus Krum på en pressträff under onsdagen, enligt Ekot.

Projektet finansieras delvis av Estlands största dagstidning och stöds även av svenska och estniska anhörigföreningar.

En dykbåt från projektet ska enligt planerna om tio dagar ge sig ut till förlisningsplatsen för att under två veckor filma och undersöka vraket med dykare.

Sedan tidigare pågår en ny gemensam granskning av haverikommissionerna i Sverige, Estland och Finland med undersökningar vid vraket efter det att dokumentären Estonia – fyndet som ändrar allt sändes på Discovery förra året.

Teori om militärbåt

Margus Krum har tidigare anklagat den dåvarande svenska regeringen för att ha mörkat uppgifter om katastrofen 1994, och sagt att han tror att det var en svensk militärbåt som körde in i Estonia, enligt Ekot. Den teorin har avfärdats i de officiella rapporterna.

Den särskilda lagen om gravfrid vid Estonias vrak, som har skrivits under av alla stater runt Östersjön utom Tyskland, förbjuder dyk vid förlisningsplatsen. Sedan en lagändring den 1 juli i år finns ett undantag i förbudet som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland, med avsikt att utreda fartygets förlisning.

Jörgen Zachau, utredningsledare för Statens haverikommission (SHK) i Sverige, hörde talas om privatplanerna under onsdagsmorgonen.

I strid med lagen TT: En sådan expedition borde stå i strid med Estonialagen?

– Så tolkar jag det också. Vi kan ju inte göra vad vi vill utan vidare, utan vi fick invänta lagändringar, men den gjordes ju enbart för olycksutredande myndigheter. Men jag vet inte exakt hur lagstiftningen ser ut i Estland, och det finns ju andra förutsättningar för tyska medborgare, säger Zachau.

Myndigheterna har inte själv någon fysisk närvaro planerad vid förlisningsplatsen under tiden som privatutredningen planerar sina dyk, men enligt Zachau vill man generellt inte ha utomstående på plats vid pågående olycksplatsutredningar.

– Det vore naturligtvis ganska absurt om någon till exempel efter olyckan där nio fallskärmshoppare omkom skulle komma och göra en utredning parallellt, säger han.

Det finns flera anledningar till att man inte vill ha in utomstående personer. Det handlar bland annat om att man inte vill att föremål eller omständigheter på platsen förändras under utredningens gång.

– Och vi har i det här fallet ingen anledning att avvika ifrån denna principiella hållning, säger Jörgen Zachau.

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i estniska Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen, 501 av dem svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev då att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter dokumentären Estonia – fyndet som ändrar allt har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid. Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland, med avsikt att utreda fartygets förlisning.

Statens haverikommission inledde den 8 juli nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man undersökte även bogvisiret som föll av vid förlisningen. Planen är att hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning