Priskartellen: Disponenter blev försäljare och husbolagen lämnades ensamma

Disponentens uppgift är att vara husbolagets portvakt mot dem husbolaget köper tjänster av, säger Mikko Virkamäki. Bild: Cata Portin

Den misstänkta priskartellen i disponentbranschen skakar om Finlands 80 000 husbolag. Härvan blir det givna ämnet under vårens bolagsstämmor.– Husbolagen står helt ensamma. De har ingen egen oberoende intressebevakning, säger Mikko Virkamäki, veteran i branschen.

Det finländska bostadsaktiebolagssystemet har vuxit fram under drygt hundra år, och det har anpassat sig till krig och finanskriser.

Nu prövas systemet av en misstänkt priskartell där Disponentförbundet och några stora aktörer i disponentbranschen beskylls för att ha trissat upp priserna på ett otillåtet sätt.

Härvan avslöjar svagheter i förvaltningen av den miljardförmögenhet som husbolagen hanterar.

Konkurrens- och konsumentverket (KKV) beskyller Disponentförbundet och sex disponentbolag för att ha samarbetat om att höja priserna i branschen mellan åren 2014 och 2017.

Verket yrkar på påföljdsavgifter på totalt 22 miljoner för förbundet och bolagen. Marknadsdomstolen ska nu ta ställning förslaget.

KKV anser att priskartellen har påverkat prisnivån i hela landet eftersom flera av de prickade disponentbyråerna har riksomfattande verksamhet.

Mikko Virkamäki har följt utvecklingen i Disponentförbundet på nära håll sedan förbundet grundades 2004. Efter en lång karriär som konsult och rådgivare är han inte kommersiellt aktiv längre.

– Jag kan därför inte stämplas som representant för någon, säger Virkamäki som beskriver sig som persona non grata i Disponentförbundet.

Priskartellen kan enligt Virkamäki spåras tio år tillbaka i tiden.

– Första gången jag märkte att allt inte stod rätt till var kring år 2010.

Det började som en strid om makten i Disponentförbundet. Den sittande ordföranden fick inte fortsätta och nya krafter tog över.

– Den nya ledningen var betydligt mer businessinriktad än den gamla.

Mikko Virkamäki beskriver förvandlingen som en övergång från en förening för disponenter till att bli ett företag.

– Förbundet ville tjäna mer pengar och började utveckla samarbeten och tjänster med utomstående aktörer. Samtidigt blev förbundets information marknadsinformation.

Konkurrens- och konsumentverkets utredning till marknadsdomstolen beskriver samma fenomen, hur förbundets avsikt med kommunikationen inte längre var att främst informera branschen och samhället om aktuella frågor. Målet blev framför allt att förbättra intjäningsförmågan.

När Disponentförbundet fick ny styrelse 2014 presenterade en anställd på förbundet målsättningen med kommunikationen för den nyvalda styrelsen: "Husbolagen köper mer disponenttjänster, till ett bättre pris."

Största pengarna inte i disponentavgifterna

Det etiska dilemmat uppstår när man betraktar disponentens roll ur husbolagets perspektiv: Hen ska vara lojal mot husbolaget, inte mot andra.

I det sammanhanget blir också Disponentförbundets och disponentbolagens samarbete med underleverantörer som säljer sina tjänster till husbolagen problematiskt.

För Virkamäki är det här den verkligt stora frågan.

– Avgifterna till disponenterna är bara en del av problemet. De stora summorna, vi talar om miljarder euro, finns i de jobb som utförs i husbolagen med disponenten som mellanhand.

Virkamäki beskriver utvecklingen på 2010-talet som ett bakslag i en utveckling som redan hade gått mot det bättre. På 1970- och 1980-talet var branschen allt annat än städad.

– Det kunde bland annat vara att disponenten tog en tio procents andel i avtal som gjordes med underleverantörer för husbolagets räkning.

Nu rapporteras det åter om disponentbyråer som ingår samarbetsavtal med underleverantörer. I avtalen ska det ingå att underleverantörerna betalar årsavgift till disponentbolaget för att höra till underleverantörerna.

Konsekvensen av sådana arrangemang är att disponentbolaget knappast pressar priser, för då skulle arvodet för affären sjunka.

Disponenter och tjänsteleverantörer kopplar samman sina tjänster med argumentet att "processerna fungerar bättre så", säger Virkamäki.

– Vi måste komma tillbaka till en situation där disponenterna inte har någon direkt relation till tjänsteleverantörerna alls.

På vems sida står Fastighetsförbundet

Kopplingen mellan disponentföretagen och underleverantörerna är något som också Fastighetsförbundet uppmärksammat. Fastighetsförbundet är en över sekelgammal organisation som samlar en stor del av bostadsaktiebolagen i sin hägn.

Virkamäki anser ändå att Fastighetsförbundet har varit alltför diplomatiskt i relationen till disponentbranschen.

– Varför gjorde Fastighetsförbundet inte mer tidigare? De kände nog till situationen.

Förklaringen är enligt Virkamäki att Fastighetsförbundet har för nära relation till disponentbranschen för att vara en neutral part.

– Det är till exempel inte husbolagens styrelser som är husbolagens länk till Fastighetsförbundet, utan disponenterna.

Det betyder till exempel att ett stort disponentföretag kan hota med att dra ur sina husbolag ur förbundet om något inte faller dem i smaken.

Samtidigt har Fastighetsförbundet varit part i utbildningen av disponenter. Förbundet startade utbildningar redan på 1950-talet. Auktoriseringen av disponenter sker också i samarbete mellan Fastighetsförbundet och Disponentförbundet.

– Husbolagen är helt ensamma och har ingen egen intressebevakning. Det här är en otroligt stor fråga. Två miljoner finländare bor i en bostadsaktiebolagslägenhet.

Finns opposition

Alla disponenter ska ändå inte dras över en kam. Det har funnits en opposition till inriktningen i Disponentförbundet. Den fanns till exempel i en kritisk Facebookgrupp med kring 100 disponenter som medlemmar där man reagerade på förskjutningen av disponentrollen mot en mer kommersiell verksamhet.

Disponentföretag har också lämnat förbundet under åren, av olika orsaker.

Pressen på de enskilda disponenterna kan också vara stor.

– Disponenterna har blivit företagens "soldater" som ska vara aggressiva försäljare av företagens tjänster, säger Virkamäki.

De pressade disponenterna lär få många frågor kring priskartellen inför och under vårens bolagsstämmor om priskartellen. De kan mötas av kritiska frågor från landets cirka 250 000 husbolagsstyrelsemedlemmar och än fler aktieägare.

Virkamäki ser bara en utväg för branschen.

– Disponenterna borde sluta med alla direkta affärssamarbeten med andra företag. Disponenten borde i stället vara en portvakt som bara jobbar för husbolagets intressen.

Läs mer: Husbolag bildar klubbar för bättre ekonomi och miljö

I huvudstadsregionen startade projektet Taloyhtiöklubi (Husbolagsklubben) delvis som ett svar på husbolagens situation där de står utan egentlig intressebevakare.

Husbolagen i ett visst område samarbetar bland annat om ekonomi och energifrågor.

Samarbeten mellan husbolag finns bland annat på Drumsö, i Mattby, Gamlas, Kvarnbäcken och Myrbacka.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Jordnära studier drar fullt hus på Keuda Saaren kartano

Mer läsning