Bostadspriserna sjunker i Esbo och Vanda

Stora delar av Esbo har fått se sjunkande realpriser, som här i Södrik där realpriserna fallit med kring 5 procent sedan 2010. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Realvärdet på största delen av bostäderna i Finland har sjunkit under det här decenniet, visar färsk statistik. Prisfallet berör också delar av Helsingforsregionen.

2000-talet började med snabbt stigande bostadspriser i hela landet. Under 00-talets sju första år steg den finländska bostadsmarknaden på bred front, med kring 30 procent då man räknar bort inflationen.

Sedan slog den globala finanskrisen till, och efter det har den finländska ekonomin och bostadsmarknaden inte repat sig fullt ut.

De färskaste uppgifterna från Statistikcentralen som också inkluderar utvecklingen för 2018 visar att det genomsnittliga kvadratmeterpriset på den finländska marknaden för gamla aktiebostäder fallit med över 4 procent sedan 2010, justerat för inflation. Det betyder att 10-talet blir ett decennium med negativ utveckling.

Huvudstadsregionen står inte utanför den sjunkande trenden. I Esbo har realpriserna fallit i takt med hela landet, med cirka 4 procent under 10-talet. I Vanda har priserna fallit ännu mer, med nästan 6 procent då man räknar bort inflationen.

Vissa förstäder i de stora städerna har byggts samtidigt och kommer samtidigt in i fasen med stora reparationer vilket sänker priserna och skapar osäkerhet bland köparna.

Nybyggen kan höja prisnivån i ett område, senast när de nya bostäderna kommer till försäljning en andra gång.

Andelen stora och små lägenheter i ett område inverkar på genomsnittpriset. Små lägenheter har haft en bättre prisutveckling än större lägenheter.

Fallet i Esbo och Grankulla är ändå måttligt jämfört med många andra städer i Finland. I städer som Kuopio, Jyväskylä och Uleåborg har realpriserna backat med över 10 procent sedan 2010.

Uppskattningsvis tre fjärdedelar av alla affärer med gamla aktiebostäder i Finland i fjol gjordes i områden som haft sjunkande realpriser sedan 2010.

Det är bara några områden I Finland som sett en värdestegring och de kopplas alla till Finlands tre största stadscentrum.

De dyraste centrala stadsdelarna i Åbo och Tammerfors har ökat i realvärde med cirka 15 procent sedan 2010. I Helsingfors gäller ungefär en likadan eller något bättre utveckling för ungefär hälften av staden, i centrum och i stadsdelarna på fem till tio kilometers avstånd från centrum. Allra mest har priserna för små bostäder ökat.

Enskilda stadsdelar i Esbo och Vanda, som Hagalund, Mattby och Dickursby, har sett en liknande utveckling.

Prisutvecklingen i Esbo och Vanda kan kopplas till hur nära bostadsområdena ligger till goda kommunikationer och service. Westend var Esbos klart dyraste område 2010, men har sedan dess sett stagnerande och till och med något backande realpriser. Hagalund vid västmetron är nu nästan 20 procent dyrare än Westend vid havet, i genomsnitt.

Åren 2015–2017 såg ut at vända trenden för bostadspriserna i Esbo och Vanda. Statistikcentralens färska siffror visar ändå att realpriserna åter sjönk i de båda städerna under 2018.

Förmögenheter påverkas

Den nedåtgående bostadsmarknaden påverkar finländarnas finanser. Över hälften av finländarnas nettoförmögenhet är placerad i den egna bostaden. Om man bortser från dem som bor i hyreslägenhet och de förmögnaste finländarna betyder det att bostaden ofta utgör nästan hela den personliga förmögenheten för dem som äger sitt boende.

Att värdet på bostäderna har sjunkit på så många håll gör att finansekvationen med tiden i många hushåll blir en annan.

Ett allt vanligare fenomen när befolkningen blir allt äldre är att man säljer sin bostad när man går i pension. I stället köper man kanske en mindre och planerar att använda mellanskillnaden som trygghet under ålderdomen. Med stagnerande eller sjunkande priser blir mellanskillnaden som blir över för konsumtion allt mindre. Fenomenet accentueras av att mindre bostäder har haft en bättre utveckling än större bostäder.

Ett besläktat fenomen gäller för dem som till exempel bor på mer perifera områden i huvudstadsregionen och funderar på att flytta till ett centralare boende i ett senare skede av livet. Prisskillnaden har ökat mellan periferin i Helsingforsregionen och Helsingfors centrala delar.

– Finländarna kan inte förlita sig på att endast bostaden ger en ekonomiskt trygg tillvaro på äldre dagar, säger privatekonomen Hannu Nummiaro på Lokal-Tapiola.

Liksom många andra finansföretag rekommenderar Lokal-Tapiola finländarna att komplettera sitt bostadssparande med andra sparformer som fonder, aktier och obligationer.

Lokal-Tapiola har undersökt vilka hinder som är de vanligaste för att spara i annat än bostaden.

Det vanligaste argumentet är att man helt enkelt inte har möjlighet att spara. Ett annat att man inte vet hur man ska spara och ett tredje att man inte litar på bankerna och finansbolagen.

– Ytterligare en orsak som gör att man inte våga placera är rädslan för att göra förlustaffärer, säger Nummiaro.

Samma känsla verkar inte ha påverkat köparna på bostadsmarknaden under 2010-talet i lika hög grad.

Före 2010-talet upplevde Finland sjunkande realpriser i början på 1990-talet då bostäderna föll kraftigt efter en lika snabb och kraftig uppgång. Den här gången har nedgången i realpriser kommit smygande efter den breda uppgången på 00-talet och slutet av 1990-talet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning