Prisbelönt artikel problematiserar vår syn på skogens resurser

Pieta Hyvärinen får Konestiftelsens pris Årets vetenskapspenna för en kritisk granskning av uppfattningen att ekonomiskogsbruket är den enda formen av skogsrelaterad ekonomi. I mån av möjlighet ska hen köpa skog för dem. Bild: Aleksi Poutanen

Forskaren Pieta Hyvärinen får priset Årets vetenskapspenna. Konestiftelsen belönar hen för en artikel som problematiserar uppfattningen att konventionellt skogsbruk är den enda formen av ekonomisk aktivitet i skogen.

Att plocka svamp och bär klassas som rekreation snarare än det tillmäts ett skogsekonomiskt värde. Konventionellt skogsbruk har däremot fått en allt överskuggande roll inom ekonomiskt bruk av skog, inte minst för att virkes- och pappersproduktionen omsätter mycket mer pengar än annan ekonomisk verksamhet med skogen som resurs.

Att det förhåller sig så bygger på en syn på skogen som forskaren Pieta Hyvärinen kallar "plantagiocentrisk". Hen menar att också finska ekonomiskogar drivs upp likt tropiska virkesplantager i syfte att maximera virkesuttaget på ett sätt som marginaliserar, förbiser eller exkluderar de ekonomiska aspekterna av andra former av bruk av skogen.

Enligt Statistikcentralen plockar halva Finlands befolkning bär varje år, en tredjedel plockar också svamp. Hyvärinens artikel öppnar perspektiv på de här aspekterna på bruk av skogen. Bär- och svampplockning är nyttigt på flera sätt utöver att det ger möjligheter till ett mått av självhushållning. Det konventionella skogsbruket försämrar ändå de här möjligheterna.

– Plantagiocentriskt skogsbruk innebär ofta allvarliga störningar för svampar och många andra organismer. Det utarmar skogsnaturen, säger Hyvärinen.

Hen forskar i samhällsvetenskaper vid Tammerfors universitet och granskar i sin doktorsavhandling småskalig livsmedelsproduktion, med koppling till utkomstmöjligheter.

Hyvärinen problematiserar plantagiocentrismen som begrepp och fenomen i en vetenskaplig artikel i tidskriften Alue ja ympäristö, och diskuterar också frågan i en debattartikel i tidskriften Versus. Artiklarna lyfter fram att svampplockning och andra former av samlarekonomi har marginaliserats i vårt sätt att gestalta de ekonomiska möjligheter skogen bjuder på.

– Jag har granskat hur utkomst och välfärd från svampplockning förhåller sig till skogsbruket och dess plantageliknande drag, säger Hyvärinen vars artikel öppnar för kritiska perspektiv på skogsbruket och dess ställning.

Pieta Hyvärinen är doktorand i samhällsvetenskaper vid Tammerfors universitet. Hen belönas för artikeln Sienestystä pohjoisilla puupelloilla: metsien moninaiset taloudet ja plantaasiosentrismin ongelma (ungefär Svampplockning på nordliga trädåkrar: skogarnas mångahanda ekonomier och plantagiocentrismens problem). Bild: Aleksi Poutanen

Den empiriska delen av Hyvärinens studie bygger på intervjuer med människor som plockar murklor på kalhyggen. Murklan är en av få arter som gynnas av konventionellt skogsbruk med slutavverkning och markberedning. Murklor trivs på kalhyggen.

– Jag ville fokusera på något som exponerar samlarekonomins kontroversiella relation till virkesproduktionen. Även om murklor och svampplockare kan anpassa sig till konventionellt skogsbruk är situationen en annan för många svampar och för naturens mångfald.

Konestiftelsen belönar Pieta Hyvärinen med priset Årets vetenskapspenna på 25 000 euro. I prismotiveringarna heter det att artikeln är exceptionellt aktuell i en tid då många finländare har återfunnit skogen. Artikeln är därtill viktig med tanke på att utarmningen av biologisk mångfald är en fråga som behöver lyftas lika högt som klimatfrågan.

"Av en liten del av världen – som murklan och dess plockare – kan en skicklig skribent nysta upp en hel och vetenskapligt genomtänkt kritik av en produktionsform så att alla bitar faller balanserat på plats", säger professorn emerita Marja Järvelä, som valde pristagaren, i ett uttalande.

– Jag är verkligt tagen av att få en sådan hedersbetygelse i ett så pass tidigt skede av min forskarkarriär. Priset kommer att stötta mig i fortsättningen, säger Hyvärinen.

Konestiftelsen vill med priset Årets vetenskapspenna stärka finskans ställning som vetenskapligt språk, främja och öka uppskattningen för vetenskapligt skrivande på finska och därmed göra vetenskapen mer nåbar.

Priset på 25 000 euro är det största i Finland som årligen utdelas för vetenskapligt skrivande. Det tilldelas finska artikelskribenter i växelvis humanistiska, samhälls- och miljövetenskaper och det lägger vikt vid hur det finska språket har använts i artikeln.

Pris delades nu ut för elfte gången.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning