Principen, inte mängden, är avgörande

Bild: HBL Arkiv

Finlands vapenexport till Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Turkiet och Centralasiatiska länder väcker frågor. Saudiarabien för en bombkampanj mot huthirebellerna i Jemen, Turkiets agerande mot landets kurder har varit hårdhänt och Turkmenistan och Uzbekistan är långt ifrån vad som kan kallas demokratier där de mänskliga rättigheterna respekteras.

Hålet i sidan på det amerikanska krigsfartyget USS Cole efter bombdådet i hamnen i Aden i Jemen den 12 oktober 2000 är sedan länge reparerat. De sjutton stjärnorna på golvet i kantinen på skeppet, en för varje amerikan som miste livet i attacken, kan ses bara av dem som kommer ombord.

Det var ändå en av många signaler på terrornätverket al-Qaidas växande inflytande, något som ledde till terrordåden på amerikansk mark den elfte september 2001. Och är därför inte glömt. Jemen har länge varit politiskt instabilt och skräcken är att landet ska bli – eller förbli – en fristad förr terrorister. Saudiarabien vill inte heller mista sitt inflytande i Jemen av ekonomiska skäl.

Så även om inte attacken mot USS Cole har någonting direkt att göra med striderna mellan regimen i Jemen och huthirebellerna, är Saudiarabiens och USA:s inblandning därför påtaglig.

För knappt två år sedan, i mars 2015, inledde Saudiarabien en bomboffensiv i Jemen för att stödja den störtade, sunnidominerade exilregering som leds Abdrabbu Mansour Hadi mot de shiamuslimska huthirebellerna.

Saudiarabien leder en bred koalition där bland annat USA, Storbritannien och Frankrike ingår.

Men civilbefolkningens lidande i Jemen har hamnat i skuggan av Aleppo och andra konflikter.

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) försvarade regeringens linje i vapenhandeln i Yles A-Studio i måndags. Saudiarabiens agerande i Jemen kommer att beaktas om och när ett beslut om att sälja vapen till Saudiarabien blir aktuellt på nytt, sade han. Vapenexporten till Saudiarabien har gällt bland annat Nemo-granatkastarsystem.

Finlands försäljning av gevär till Turkmenistan har varit blygsam, både när det gäller kvantitet och värdet räknat i euro, försäkrade försvarsministern och fick det nästan att låta som en bagatell.

Vapen ska inte säljas till länder där de mänskliga rättigheterna inte respekteras, och när det finns anledning att befara att vapnen kan användas i interna konflikter.

Finland har tyvärr inte alltid haft rent mjöl i påsen. Den forna portugisiska kolonin Östtimor blev självständig redan 1975 men invaderades samma år av Indonesien som inte släppte sitt järngrepp om landet förrän 2002. Det oaktat sålde Finland militärt materiel till Indonesien under 1990-talet.

De mänskliga rättigheterna är principiella och universella och det går inte att försvara vapenexporten till länder som inte respekterar dem med att det handlar om små kvantiteter.

Yrsa Grüne

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning