Pressat EU i beråd att skärpa flyktingpolitiken – så ser planerna ut

På torsdagen samlas EU-ledarna till toppmöte och grubblar på nya metoder för att göra det svårare för migranter att ta sig till EU. Pressen på EU har ökat efter att invandrarfientliga politiska rörelser har vuxit sig kraftigare de senaste åren. HBL reder ut de senaste turerna i frågan.

Varför är migrationsfrågan igen på agendan i EU?

EU-länderna har inte lyckats komma överens om en fördelning av asylsökande som anländer till Europa. Italien har stängt sina hamnar för flyktingbåtar och sedan länge motsätter sig länder som Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien att de skulle bli tvungna att ta emot flyktingar. Den allt mer spända situationen hänger ihop med att invandrarkritiska och -fientliga politiska rörelser är på uppgång i länder som Tyskland, Österrike, Italien och Ungern.

Har flyktingarna blivit fler?

Sammanlagt befinner sig 68,5 miljoner människor på flykt i världen, vilket är det största antalet sedan andra världskriget. 68 procent av alla världens flyktingar kommer från bara fem länder: Syrien, Afghanistan, Sydsudan, Myanmar och Somalia. Antalet människor som hittills i år har kommit till EU antingen som migranter eller flyktingar är måttligt. Sedan årsskiftet har 43 000 försökt ta sig in i EU jämfört med över en miljon år 2015, enligt FN.

Vad kommer EU att göra nu?

Från att tidigare ha diskuterat en gemensam fördelning av flyktingar har EU bytt spår. Nu försöker man hindra flyktingar som inte redan har beviljats asyl att sätta sin fot i Europa. EU försöker göra det svårare för migranter och flyktingar att ta sig sjövägen över Medelhavet och ska skärpa övervakningen av EU:s yttre gräns. En åtgärd är att ge den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Frontex mer resurser och utökad makt.

Hur ser planerna på asylläger utanför Europa ut?

På ritbordet finns något som kallas regionala landstigningscentraler. Till dessa skulle migranter som plockas upp av sjöräddare längs med den nordafrikanska kusten slussas. Avsikten är att de här centralerna sorterar ut de människor som kan beviljas flyktingstatus från dem som har gett sig av på grund av ekonomiska orsaker.

Men exakt hur de här centralerna skulle fungera vet ingen ännu. Tanken är inte att fartyg som har nått den europeiska kusten ska sändas tillbaka, utan centralerna skulle vara avsedda för fartyg som bärgas vid den nordafrikanska kusten. Det finns ännu ingen linje utritad på kartan i Medelhavet som skulle avgöra om båten hänvisas till en hamn i Europa eller tvingas ta i land i Nordafrika.

Vad tycker olika länder om EU:s planer att upprätta landstigningscenter i Nordafrika?

Italien meddelade nyss att landet slutar rädda flyktingar på Medelhavet, vilket riskerar att många fler som försöker ta sig till Europa drunknar. Den tillspetsade situationen har gjort att länder som tidigare motsatte sig asylläger har ändrat åsikt. De länder som motvilligt har gått med på att ändra sig är noga med att påpeka att centren ska upprättas i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR.

Finland backar upp de preliminära planerna på landsstigningscenter i Nordafrika. Men Libyen, som ses som en möjlig plats, har avfärdat tanken. Landets premiärminister Ahmed Malteeq har i stället tillsammans med Italiens nya inrikesminister Matteo Salvini från främlingsfientliga Lega, föreslagit ett asylläger söder om den libyske gränsen för att stoppa människor att söka sig norrut mot Europa. Också Österrike och Danmark har föreslagit läger på Balkan eller djupare inne i Afrika.

Vilka andra åtgärder planerar EU?

EU ska också hosta upp med mer pengar, 3 miljoner, till syriska flyktingar i Turkiet. Av summan skulle en tredjedel komma direkt från medlemsländerna, medan resten ska tas från unionens gemensamma tillgångar. Tidigare då Turkiet 2015 gick med på att stänga sin gräns så att flyktingar inte kunde ta sig vidare från Turkiet till Europa var det pengar som låg bakom beslutet.

EU-länderna planerar också skjuta till med pengar till Libyen. Pengarna ska dels gå till att utbilda libyska och andra nordafrikanska kustbevakare. Tanken är också att betala mer till EU-länder i södra Medelhavet: Italien, Grekland och Spanien dit största delen av migranterna anländer.

Hur går det med den fria rörligheten i EU?

Samtidigt som EU försöker täppa till möjligheterna att ta sig in i unionen utifrån är också migrantströmmarna inom EU under lupp. Enligt de nuvarande EU-reglerna ska en asylsökande stanna i det land där han eller hon först ansökte om asyl, men i praktiken har det varit omöjligt i och med att unionen har avskaffat de inre gränskontrollerna.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel, som tidigare har talat för en europeisk helhetslösning i flyktingfrågan, har fått problem på hemmaplan i och med att den tyska inrikesministern Horst Seehofer motsätter sig hennes flyktingpolitik och vill avvisa flyktingar vid tyska gränsen. Nu höjs röster för bilaterala arrangemang och avtal som skulle betyda att EU-länder sinsemellan försöker komma överens om hur de ska fördela migranter från ett EU-land till ett annat.

Den tyska regeringskrisen kastar en skugga över torsdagens toppmöte. EU-länder som inte vill se en europeisk lösning i migrationsfrågan är inte redo att stödja förbundskansler Merkel under mötet, medan andra, bland dem Finland, gör sitt yttersta för att backa upp henne.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33