President Niinistö på klimatmötet: "Förlorar vi Arktis förlorar vi planeten"

President Sauli Niinistö träffade Indiens premiärminister Narendra Modi på klimattoppmötet i Glasgow. Bild: Tino Savolainen/Presidentens kansli–Lehtikuva

Över hundra länder är överens om att stoppa avskogningen före 2030. Den så kallade Glasgowdeklarationen och Indiens långsiktiga utsläppsmål var de största framstegen när stats- och regeringscheferna gästade inledningen av FN:s klimatmöte.

President Sauli Niinistö sade att det är dags att gå från ord till handling i klimatfrågan då han talade på FN:s klimattoppmöte i Glasgow på tisdagen. Niinistö noterade att mycket har gjorts för att hejda klimatförändringarna, men att mänskligheten nu har nått en punkt då det inte längre är nog att staka ut mål och lägga fram löften.

– Det är dags att leverera utifrån våra löften och att axla vårt mänskliga ansvar. Att avvärja klimatförändringarna är en av de största mänskliga förpliktelserna, sade Niinistö i Finlands anförande.

Presidenten noterade att Finlands mål om koldioxidneutralitet 2035 och negativa utsläpp kort efter det hör till de mest ambitiösa i världen. Beträffande det internationella samarbetet påpekade han att Finland gör sin del genom att nästa fördubbla klimatfinansieringen till det globala syd.

Samtidigt vände han blicken i motsatt riktning, norrut.

– Finland är extra bekymrat över den snabba uppvärmningen i Arktis. Den borde också bekymra alla andra. Förlorar vi Arktis förlorar vi planeten, sade Niinistö och betonade vikten av att också bända ned utsläppen av metan och sot.

Varning för löst skogslöfte

President Niinistö sade också att "inga utsläppsminskningar kommer att räcka till" om vi inte tar hand om kolsänkorna. Här kom han att tangera en fråga som han hade tagit upp tidigare på tisdagen.

Då blev det klart att Finland är ett av över hundra länder som förbinder sig att stoppa avskogningen före 2030 under vad som kallas Glasgowdeklarationen. Världens skogar spelar en central roll för att hejda klimatuppvärmningen och de hyser en stor del av den biologiska mångfalden som håller på att utarmas.

Stora skogsnationer som Brasilien, Ryssland, Kina och USA har undertecknat deklarationen. Omkring 85 procent av världens skogsareal finns i de länder som undertecknat den.

Undertecknarna lovar att vika 12 miljarder dollar i offentliga medel och över 7 miljarder dollar i privata investeringar för att skydda och återställa skogar. Initiativet lovordas generellt, men bara på villkor att löftena realiseras.

Professor Simon Lewis vid University College London påpekar för BBC att en ganska likalydande utfästelse, den så kallade New York-deklarationen, gjordes för sju år sedan, men att avskogningen har fortsatt efter det.

Miljöorganisationen WWF välkomnar Glasgowdeklarationen men framhäver likaså att den måste omsättas i politiska handlingar som kommer åt orsakerna till avskogning och skogsförstörelse, inklusive ohållbart skogsbruk. Människorättsorganisationen Global Witness varnar för samma fälla:

"Trots att raden av undertecknare är imponerande föreligger en risk för att vi ska se samma slags tillkortakommanden som vid tidigare liknande åtaganden, om deklarationen förblir tandlös", säger Jo Blackman i ett uttalande.

Hon hävdar att de som skrivit på måste backa upp sitt löfte genom att lagstifta nationellt så att det blir olagligt för företag och finansinstitut att vidta åtgärder som påskyndar avskogning.

President Niinistö betonar att skogen är extra viktig för Finland, både ekonomiskt och som en del i ambitionen att nå koldioxidneutralitet till 2035.

– Vårt exempel visar att vi kan nyttja skogen ekonomiskt samtidigt som vi ökar dess gynnsamma klimatpåverkan. Skogar är på många sätt en god investering, sade Niinistö när statscheferna diskuterade skogar och markanvändningssektorn i Glasgow.

Indiens femtioårsplan

Finland tillkännagav också att man är med på en så kallad genombrottsplan för det pågående årtiondet.

Enligt planen ska ren energi vara kostnadseffektiv och tillgänglig i hela världen 2030, och utsläppsfria fordon ska vara det nya normala. Nästan utsläppsfritt stål ska vara det populäraste alternativet på den globala marknaden och det ska finnas tillgång till förmånligt förnybart väte med låga koldioxidutsläpp i hela världen före 2030.

Vidare ansluter Finland till EU:s och USA:s gemensamma utfästelse om att minska utsläppen av metan med 30 procent före 2030. Metan är den växthusgas som driver uppvärmningen mest efter koldioxid. Finland har lyckats minska sina metanutsläpp med över 40 procent på 30 år.

Det löfte som väckt mest diskussion i början av Glasgowmötet är att Indien siktar på koldioxidneutralitet till 2070. Det är tjugo år senare än Europa och minst tio år senare än Kina.

Premiärminister Narendra Modi uppgav också att Indien ska minska utsläppen med 45 procent per capita till 2030 och öka andelen förnybar energi.

Vissa bedömare menar att Indien har lagt målet olovligt långt fram i tiden, men andra beräknar att det trots allt tillräckligt för att världen ska kunna hejda uppvärmningen till 1,5 grader, förutsatt att målet omspänner alla växthusgaser, inte bara koldioxid.

Den stora frågan är hur omställningen ska finansieras eftersom den kräver flera biljoner i investeringar. Modi påpekade att de rika länderna inte har levat upp till sitt löfte om att finansiera klimatåtgärder med 100 miljarder dollar om året till 2020, vilket de tidigare lovat.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning