President Niinistö: Inte ens grundlagen är allsmäktig

President Sauli Niinistö säger att inte ens grundlagen är allsmäktig. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Det är farligt att ta saker för givna, säger statens högsta makthavare när de firar Finlands hundraåriga regeringsform.

Finlands hundraåriga regeringsform firades med pompa och ståt i riksdagen på tisdagen. Festligheterna inleddes i plenisalen med fanfar av Gardets musikkår, och festtal av president Sauli Niinistö, statsminister Antti Rinne (SDP) och riksdagens talman Matti Vanhanen (C).

President Sauli Niinistö konstaterar i sitt festtal att regeringsformen 1919 blev en kraft som upprätthåller samhället. Han säger att grundlagen bygger på två saker: förtroende och ansvar.

Varken ordet förtroende eller ordet ansvar finns som sådana i lagtexten, säger han.

– Men bägge beskriver lagens anda med avseende på reglerna för vår samexistens.

All samexistens grundar sig på förtroende och att medborgarna, förutom grundläggande rättigheter, också har en skyldighet gentemot varandra när det gäller att respektera andras fri- och rättigheter, säger Niinistö.

– För den som inte värdesätter andras rättigheter finns heller inte egna rättigheter.

Niinistö konstaterar också att det ligger en fara i att ta saker och ting för givna.

– Frågan om att säkra yttrandefriheten lyfts fram såväl i den europeiska som i den finländska debatten i annan omfattning än för bara några år sedan. Då var yttrandefriheten ett värde i sig och dess gränser var klarare.

Finlands hundra år som regeringsform firades i Riksdagshuset på tisdagen. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Makten det centrala temat

Riksdagens talman Matti Vanhanen säger i sitt tal att Finland blev en demokratisk republik mycket tack vare att Europas kungar och kejsare ville att det som alltid varit skulle fortsätta vara likadant.

– Demokratin måste ge resultat. Varningsklockorna bör ringa i det skedet när demokratins huvuduppgift anses vara att trygga det som redan uppnåtts, säger Vanhanen.

Han säger att han är oroad över att en av demokratins grundpelare, det fria valet, allt oftare koncentrerar sig på en enskild fråga.

– I stället för ett helhetsansvar, och det behov av kompromisser som det medför, har enskilda ärenden och föreställningarna om dem börjat styra den politiska diskussionen.

Om glappet mellan den fråga som styr ens valbeteende och det faktiska beslutsfattandet är stort, kan det lätt uppstå frustrationer mot hela det politiska systemet, säger Vanhanen.

Riksdagens talman Matti Vanhanen (C) och president Sauli Niinistö. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Demokratin ska skydda den svagare

Statsminister Antti Rinne lyfter fram ett av sina favoritcitat, den tidigare statsministern och socialdemokraten Rafael Paasios ord: "Om du inte är helt säker på hur du ska agera, var alltid på den svagares sida."

– Paasios yttrande kan tänkas vara ett råd till politiker, men lika bra kan det vara en beskrivning av vår regeringsform eller avsikten med Finlands grundlag.

Rinne påminner åhörarna om att den västerländska demokratins grundprinciper aldrig varit självklarheter.

– De måste försvaras varje dag. Det är vi som har ansvaret.

Han säger att demokratin och rättsstaten står under attack och att man mot sådana attacker måste ha nolltolerans.

– Attacker mot demokratin och rättsstaten är framför allt attacker mot medborgarna, mot människorna. Vi har sett det tidigare också, men varje gång har man i den här salen gjort sin uppgift och försvarat den finländska demokratin.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning