Prata pengar

Bild: Mostphotos

"Månatliga 200 euro och en genomsnittlig aktiemarknadsavkastning om 7 procent om året blir ett åttonde underverk tack vare ränta på ränta-effekten."

Pengar är ett tråkigt, ytligt och något genant samtalsämne. Livet handlar om mer än skinande yta och status. Försök göra något värdefullt med ditt liv. Ungefär så blev jag uppfostrad av min arkitektpappa. Jag konstaterade dock tidigt att jag inte har råd att strunta i hur mycket pengar jag förtjänar. Så jag beslöt att kombinera något som intresserar mig med en högre förväntad inkomst. Det blev finansiell ekonomi på Hanken.

Studierna finansierades med studiestöd och ströjobb tills jag blev utexaminerad. Som färdigstuderad, arbetande 25-åring unnade jag mig lite större utgifter. De senaste fem årens vardagsbudget hade ju bestått av förhållandevis anspråkslösa 14 mark och 50 penni. På den vägen blev det. Det första jobbet betalade dock inte så bra att extravaganserna skulle ha löpt amok. Dessutom kändes jobbet fel. Så jag bytte. Fyra gånger på två år.

Med karriärutveckling, stadig inkomst och ett litet arv efter min far fick jag mormor att förhandla ner priset på min första lägenhet. Försäljaren hade tydligen en gång i tiden varit förtjust i henne. Förutom bostadssparandet gick dock alla pengar fortfarande åt. Till sista cent. Jobbade i snitt 10 timmar i dagen så lyxen att äta ute kändes skälig. De kommande större bonusarna skulle sen ta hand om allting. För vad spelar det för roll att spara en hundring eller två i månaden?

Vid det här läget hade jag utbildat mig genom dagis, grundskolan, gymnasiet, försvarsmakten och handelshögskolan i 20 år i sträck. Ingenstans hade jag lärt mig om vardagslivets ekonomiföring. Jag hade ingen aning om att en 30-åring som sparar samma månatliga summa med samma förväntade årliga avkastning i 35 år, inte får ifatt en 20-åring som börjar 10 år tidigare och sparar endast i 10 år varefter summan får växa tills pensionsåldern. Jag menar, hur fan skulle det vara möjligt?

Likväl är det inte bara möjligt, utan 20-åringen köper sig en extra finländsk pension om 350 000 för bara 24 000 pengar, medan 35-åringen är tvungen att betala 60 000 pengar mer. Månatliga 200 euro och en genomsnittlig aktiemarknadsavkastning om 7 procent om året blir ett åttonde underverk tack vare ränta på ränta-effekten. Visst hade jag förstått vad det handlade om, men inte hade jag insett vad det innebär.

Uppenbarligen är jag inte den enda. Nästan 400 000 finländare har betalningsanmärkningar och antalet stiger. Det som är iögonfallande är alla de unga som gör kometkarriär som hamnat där. Skulle de ha förstått ränta på ränta-effekten hade de förtjänat på den i stället för att inte klara av att betala den. Det är med andra ord på tiden att Finlands Bank nu går i bräschen i försöket att förbättra ekonomiförnuftet hos de finska hushållen.

Ifall alla insåg att ränta på ränta-effekten med tiden får både lånekostnaden och aktiemarknadsavkastningen att slå i taket, skulle finländarna besparas en hel del onödig stress och tandgnissel. Småskaligt, men kostnadseffektivt och långsiktigt aktiemarknadssparande borde därför vara lika självklart som tandborstning om morgonen. Pengar är inte allt i livet. Men ifall du inte tänker på pengar, tänker du snart inte på något annat än pengar.

Martin Paasi jobbar som sparekonom på en bank.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning