Prästen som gav oss tryckfriheten

Bild: Jan Lindström

Som kyrkoherde i Gamlakarleby var han en sträng och renlärig teolog. Men som medlem av riksdagen i Stockholm var Anders Chydenius en radikal frihetskämpe. Han ledde arbetet som 1766 ledde till att censuren avskaffades och principen om allmänna handlingars offentlighet godkändes.

======

SERIE: Journalisten och författaren Staffan Bruun har dykt in i Finlands historia och botaniserat fram 50 fenomen, händelser och personer som var viktiga när vårt land formades. Han har också rangordnat händelserna och skeendena. Serien pågår under hela året och kulminerar den 6 december, dagen då Finland fyller 100 år. Då "avslöjar" vi vad som har format hundraåringen mest.

De tio första delarna, rangordning 50–41, hittar du som ett separat läspaket på appen HBL 365 under Tidningar/Bilagor. De följande delarna hittar du i slutet av den här artikeln.

======

Med tryckfrihetslagen 1766 blev Sverige med en gång världens liberalaste land. Förhandscensuren avskaffades och myndigheterna kunde bara i efterhand åtala en författare eller en utgivare. Och offentlighetsprincipen gjorde att alla myndighetshandlingar blev tillgängliga för var och en.

Och inte nog med det. Den nya lagen fick också status som grundlag vilket betydde att den bara kunde ändras om alla fyra stånd var eniga.

Lagen blev en viktig injektionsspruta för Sveriges politiska liv. Plötsligt var en öppen debatt tillåten. Vem som helst kunde ge ut en pamflett i ett angeläget ärende. När maktutövningen blev genomskinlig möjliggjordes en demokratisk kontroll och riskerna för korruption minskade. Lagen blev också startskottet för en oberoende press i Sverige och Finland.

Vem var då denna rättrogna präst som lyckades manövrera tryckfrihetslagen genom Sveriges riksdag?

Anders Chydenius var son till kyrkoherden i Gamlakarleby, Jacob Chydenius. Men när han föddes 1729 var fadern fortfarande stationerad i Sotkamo. Efter studier i Åbo och Uppsala utsågs Anders Chydenius 1753 till kyrkoherde i Nedervetil. Han flyttade till Gamlakarleby 1770 efter faderns död. Kyrkoherdetjänsten i staden gick därmed i arv.

Till riksdagen

På 1760-talet engagerade sig Chydenius mot stapelsystemet och inskränkningarna i handeln, som bland annat drabbade Gamlakarleby hårt. Han ansåg att näringslivet behövde största möjliga frihet. Efter att Chydenius skrivit några pamfletter mot monopol och begränsningar av handeln utsåg Österbottens präster honom till sin representant i riksdagen 1765–1766.

På den här tiden fördes den politiska kampen i Stockholm mellan de båda partierna "hattarna" och "mössorna". Chydenius ingick i mösspartiet där ingalunda frågan om tryckfrihet låg främst på agendan. Hattarna hade haft makten och med sin krigspolitik skapat en ekonomisk kris. Mössorna genomförde omfattande besparingar. Det var huvudsaken, trodde man.

Men Anders Chydenius hade sin egen agenda och hans idéer om tryckfrihet väckte understöd i det egna partiet. Därför utsågs han som medlem i kommittén som behandlade pressfriheten. I det här skedet var Österbottenprästen den enda som krävde att all form av censur skulle avskaffas. Han förkunnade att "en begränsad frihet inte är någon frihet alls medan begränsningar alltid är absoluta begränsningar".

Chydenius höll fast vid att yttrandefrihet och tryckfrihet är två sidor av samma sak som inte kan skiljas åt. Vid följande möte i december 1775 fungerade Chydenius redan som kommitténs sekreterare. I mars 1776 var kommittén redo att godkänna att censuren avskaffas.

Adeln gjorde nu sitt yttersta för att stoppa förslaget, men eftersom de tre andra stånden stod bakom Chydenius genomdrevs den historiska lagen.

Tretton år före den franska revolutionen betonade Chydenius att alla är lika inför lagen och att ingen, varken stat eller andra myndigheter, får inskränka på yttrandefriheten. En fri debatt förutsatte att alla offentliga handlingar, som till exempel riksdagsprotokoll, verkligen är offentliga. Så blev det, och så är det än i dag.

När censur- och offentlighetslagen var i hamn engagerade sig Chydenius i den ekonomiska politiken. I en pamflett gick den österbottniske prästen emot mösspartiets sparprogram eftersom det ökade fattigdomen och arbetslösheten. Därmed gick Chydenius också emot åtgärder han strax innan varit med om att understöda. Det var ett svek som väckte vrede bland de egna. Följden blev att Chydenius uteslöts ur prästståndet och förklarades olämplig som riksdagsman.

Chydenius åkte hem och valdes tre år senare på nytt till riksdagsman av Österbottens präster. Men i Stockholm vill man inte ta emot honom eftersom uteslutningen gällde också följande riksdag så Chydenius fick återvända hem.

Kungen imponerad

När riksdagen samlades 1779 hade Gustav III blivit kung och hunnit urvattna tryckfrihetslagen. Anders Chydenius var förstås åter omvald och infann sig i riksdagen som medlem av prästeståndet. Denna gång hade han en ny fråga på sin agenda, religionsfrihet.

Efter att Chydenius hade läst upp sin promemoria för riksdagen utbrast kung Gustav III "Nog är jag dock något dristig, men jag hade aldrig vågat, det Chydenius vågade." Två år senare utfärdade kungen sin religionsfrihetsförordning som följde Chydenius förslag.

Radikalismen gällde också de fattiga i samhället. Anders Chydenius yrkade på att de som tog tjänst på landet som pigor och drängar skulle ha frihet att ingå individuella avtal med fri lönesättning. Systemet som gällde på den tiden kände bara till årskontrakt till fast lön.

Till riksdagen 1791 kom Österbottenprästernas representant för sent så han kunde aldrig delta i förhandlingarna. Men Anders Chydenius fortsatte att engagera sig i samhällsfrågor. Det verkar uppenbart att den politiska kampen och debatten som sådan gav honom en stor tillfredsställelse. Grunden för hans verksamhet var engagemanget för frihet och för de svaga i samhället. Om han dessutom på köpet kunde tvåla till sina motståndare med en överlägsen retorik, desto bättre.

Anders Chydenius har kallats Finlands förste och störste radikal. Åtminstone var han den som åstadkom mest.

Men för medlemmarna i församlingen i Gamlakarleby framstod han som allt annat än radikal. I sina krav på att man följde den rätta tron var han petnoga och sträng. Hemma i kyrkan fanns ingen plats för radikala utsvävningar.

Profil

Anders Chydenius

1729 född i Sotkamo.

1745–1752 studier i Åbo och Uppsala.

1753 kyrkoherde i Nedervetil.

1763 Inleder sitt politiska engagemang för näringsfrihet och mot censur.

1765–1766 Medlem av prästeståndet i riksdagen.

1766 Lyckas genomdriva tryckfrihetslagen.

1766 Utesluts ur riksdagen.

1770 Kyrkoherde i Gamlakarleby.

1779 Åter riksdagsman, talar för religionsfrihet.

1803 Avlider.

Böcker av Anders Chydenius:

1763 Om bästa sättet att uppodla mosslupna ängar

1763 Vad kan vara orsaken, att sådan myckenhet svenskt folk årligen flytter utur landet? och genom vad författningar det kan bäst förekommas?

1764 Om kärrors förbättring

1765 Vederläggning av de skäl, varmed man söker bestrida öster- och vesterbottniska samt vesternorrländska städerne fri seglation

1765 I Källan til rikets vanmagt

1765 Den nationnale winsten

1766 Rikets hjelp genom en Naturlig Finance-system

1777 Huruvida lanthandel för ett rike i gemen är nyttig eller skadlig och i vilken mån den bidrar till industrins upplivande eller avtagande?

1778 Tankar om Husbönders och Tienstehions naturliga rätt

Därför 24:e plats

Anders Chydenius var den som genomdrev den västerländska yttrande- och tryckfriheten i Sverige. Han är också far till principen om allmänna handlingars offentlighet. Att Sverige och Finland hör till världens minst korrumperade länder kan vi till stor del tacka Anders Chydenius!

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00