Positivt sinne ger bättre resultat

Bild: Wilfred Hildonen

Under positiv sinnesstämning påverkas hjärnan så att den får tillgång till hela sin potential. Ett gott klimat höjer viljan att vilja lära sig nytt, bidrar till en större medkänsla och höjer resultatet.

Resultatet av undervisningen i våra skolor mäts i vitsord. Den vardagliga rutinen består, jämte undervisning, av prestationer, läxor och tillrättavisningar. Verktyget Wilma, som används i kommunikationen mellan skolan och hemmet, har kritiserats för att vara alldeles för fokuserat på negativa nyheter som frånvaro och dåligt uppförande.

Verktyget Wilma ska inte beskyllas för fokus på det negativa, det är alltid en människa, någon ur skolans personal eller en förälder som använder verktyget. Undantagen är säkert många, det finns lärare och rektorer som väljer att lyfta fram det positiva på individuell nivå, precis som det finns klasser och skolor i vilka den positiva underströmningen är starkare än den negativa. Frågan är hur många skolor som skrivit in en positiv attityd i verksamhetsplanen?

Geelong Grammar School, utanför Melbourne, är den första skolan som fullt ut satsar på positiv pedagogik i verksamheten. Det handlar inte bara om lärarnas och skolans positiva förhållningssätt till eleverna, den positiva pedagogiken – åtminstone den positiva attityden – råder också mellan de fullvuxna.

Den positiva pedagogiken vid skolan fick sin start i det som är vardag också i många finländska skolor, problem. Skolan tampades med problem som depression, ätstörningar och illamående bland barnen och ungdomarna. För ett tiotal år sedan bestämde sig skolan för att byta stig och valde att fokusera på elevernas och personalens välbefinnande. Det handlade om att bryta ett mönster som går igen globalt, det att vi mest påminns om vad som är fel och vilka fel vi själva gör.

Positiv pedagogik innebär att man satsar på individens och gruppens styrkor. Då människan känner sig trygg är det lättare att handskas också med utmaningar och obehagliga situationer. I skolvärlden handlar det också om de mätbara resultaten blir bättre.

Charlie Scudamore, vice rektor för Geelong Grammar School, som intervjuats av Svenska Yle, bekräftar den positiva pedagogikens effekt på elevernas resultat. Skolvitsorden bland de äldre eleverna har stigit och prestationerna har blivit bättre. Men det viktigaste är att välbefinnandet har ökat bland alla i skolan och mobbningen har minskat.

Det fina är att det inte bara är eleverna och personalen i skolan som mår bättre i dag. Pedagogiken har också flyttat in i familjerna. Också föräldrarna har tvingats tänka efter, på effekten av att också familjen fokuserar på styrkor i stället för att älta det som inte fungerar.

Skiftar man fokus och tittar på ett Finland i ekonomiskt trångmål känns tanken på en positiv pedagogik och attityd lockande. Inte bara med tanke på skolvärlden som växthus för vår framtid, utan också med tanke på familjer, arbetsplatser och hela samhällen.

Arbetsplatser och arbetstagare som i dag ständigt påminns om de dystra ekonomiska utsikterna kunde vara bättre rustade inför ovissheten och osäkerheten om en positiv attityd ingick i strategin? Om positiv pedagogik ingick i arbetslivet, mellan arbetsgivare och arbetstagare, skulle det höja produktiviteten och effektiviteten? Skulle det i bästa fall leda till en lösning på det som i dag är Finlands allt sämre rykte i fråga om till exempel innovationer?

Det är inte odelat enkelt att leva sitt liv med en positiv attityd i Finland, det vet till exempel de mediehus som någon gång producerat rubriksatta positiva nyheter. Man blir lätt anklagad för att fördumma och förenkla.

Hänger det ihop med definitionen på den finska folksjälen, ett folk som varken pratar eller pussar, eller vårt ständiga lillebrorskomplex, det är svårt att svara på. Men, då vi vänder blicken mot vårt västra grannland och avundas den ekonomiska tillväxten ska vi komma ihåg att svenskarna är kända för att diskutera väldigt mycket, också om svåra ämnen som känslor.

I höst inleds ett forskningsprojekt i Folkhälsans regi. Under rubriken "Styrka, glädje och medkänsla" kommer sex skolor att fungera som pilotskolor för studier i hur man kan utveckla hela skolor i välbefinnande. Målet är att den positiva psykologin ska utveckla samverkan bland personal och elever och också familjerna. Då välbefinnandet också blir ett mål i familjerna så behöver inte steget vara speciellt långt ut i arbetslivet heller.

Micaela Röman Chefredaktör Östnyland till augusti 2016

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00