Populismen splittrad över hela partikartan – Sannfinländarna i en klass för sig

Sannfinländarna efter Timo Soini profilerar sig som populister men inte rasister. Populismforskaren Mari K. Niemi räknar med att det blir lättare för dem än för Soinis nya parti att nischa sin retorik och politik.

BJÖRNEBORG Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho kommer sannolikt att fortsätta att uttrycka sig rakt på sak i sin hjärtefråga eftersom det är vad hans anhängare vill höra, uppskattar politik- och populismforskaren Mari K. Niemi.

– Det ska bli intressant att se om Sannfinländarna blir bättre på att putsa bort det direkt rasistiska snacket nu när partiet ska närma sig Sverigedemokraterna. SD är betydligt snabbare på att kasta ut folk för övertramp än Sannfinländarna har varit, säger hon.

Enligt Niemi var Sannfinländarna klart högerpopulistiska redan innan partiet sprack. Det var närmast dåvarande partibasen Timo Soini som bromsade ett närmande till Sverigedemokraterna.

– Nu saknas den bromsen, säger Niemi.

Utbrytargruppen Nytt alternativ, som ska bli partiet Blå framtid, kommer sannolikt också att driva en populistisk politik, säger Niemi, men hon tippar att det blir svårare för dem.

– Var ska de hitta sin nisch? Sannfinländarna gynnas av att de är de enda som har ridit på EU-kritik och invandring. Soini har ett stort behov av att markera en skillnad till sitt gamla parti, invandringen är ingen given nisch.

Hur ska han göra?

– Han säger att Blå framtid inte är ett rasistiskt parti. På det sättet låter han förstå att Sannfinländarna är det. Det är ett sätt att få väljarna att tänka efter om de faktiskt vill rösta på Sannfinländarna. Men om en stramare invandringspolitik är väljarens främsta preferens är Sannfinländarna fortfarande det tydligaste alternativet.

Niemi antar att Soini inte kommer att leda Blå framtid.

– Om Sampo Terho blir ordförande och partiet får upp ett väljarstöd kan han hitta en karisma, men Terhos stil har aldrig varit särskilt populistisk.

"Populist, inte rasist"

Matti Putkonen, strateg på Sannfinländarnas partikansli, beskriver Jussi Halla-ahos parti som populistiskt men inte som rasistiskt.

– Absolut är vi populister. Populism är folkvälde när det är som bäst och en garant för demokratin. Det betyder att man lyssnar till folket och omsätter budskapet i beslut, inte att man bara låtsas lyssna, säger Putkonen när populism och lögner debatteras på Finlandsarenan.

Matti Putkonen säger i ett andetag att vissa vill att Finland ska välkomna "alla" invandrare och i nästa andetag att han inte accepterar lögner. Bild: Lehtikuva / Martti Kainulainen

President Tarja Halonen säger att gränsen mellan att "gå rakt på sak" och att uppvigla till hets håller på att suddas ut.

– Kränkningar har alltid förekommit i den politiska retoriken, men i dag är acceptansen större. Samtidigt ökar risken för att alla inte vågar delta i samhällsdebatten om de blir rädda för påhopp.

Sannfinländarna förknippas med högerpopulism och är det enda uttalat populistiska partiet i riksdagen, men enligt Mari K. Niemi förekommer populism över hela partiskalan.

– Det finns politiker i alla partier som tidvis uttrycker sig populistiskt, och budskapet tycks gå hem.

Matti Putkonen säger att Sannfinländarnas populism bygger på en ideologi där man först ska ordna upp problemet i Finland, och sedan, om det finns resurser kvar, engagera sig i omvärlden. Han hävdar att vissa vill att alla invandrare ska få komma till Finland.

Den här retoriken, menar Tarja Halonen, är grovt förenklande och populariserande, för att inte tala om själva lögnen i att någon vill välkomna "alla" invandrare just till Finland.

– När populismen gör fördomar till allmänt accepterade åsikter blir den farlig, säger hon.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33