Politikerna väljer att inte gasa

Bild: Wilfred Hildonen

Nord Stream 2 har nu fått tillstånd för att dra sin ledning mellan Ryssland och Tyskland från merparten av de stater som berörs. Men politiskt är frågan inte utagerad, i EU ligger fortfarande ett tillägg till gasdirektivet som kunde göra gasledningen mindre attraktiv för Nord Stream.

Under våren har först Finland, sedan Sverige och Ryssland beviljat de miljötillstånd som krävs för att naturgasbolaget Nord Stream 2 ska kunna dra sin nya naturgasledning från Ryssland till Tyskland. Ledningen går huvudsakligen på internationellt vatten, men i flera länders ekonomiska zoner längs Finska vikens och Östersjöns botten. Danmark har ännu inte tagit ställning i tillståndsfrågan och det är också oklart när landet väntas göra det. Nord Stream 2 har möjlighet att ändra på ledningens sträckning och på så sett gå förbi Danmark om det krävs.

Rören som ska användas för att bygga naturgasledningen är också de redan utplacerade på olika orter längs rutten, bland annat i Kotka och i Hangö.

Men trots att det alltså verkar som om allt skulle vara klappat och klart för byggstart kan politiken fortfarande sätta käppar i hjulet för projektet. Rysk gas, beroendet av rysk energi och över huvud taget en i många EU-stater utbredd misstänksamhet mot Ryssland finns fortfarande kvar. Situationen underlättas inte av att EU:s sanktioner mot Ryssland som trädde i kraft efter annekteringen av Krim ligger kvar oförändrade och Krim-krisen inte kommit närmare någon lösning.

Nord Stream 2 ägs av statliga ryska Gazprom, men de västeuropeiska energijättarna Shell, Uniper, OMV, Engie och Wintershall är med om att driva ledningsprojektet. Gazprom är stor leverantör av naturgas till flera östeuropeiska stater och förser också stora delar av Västeuropa med gas via den existerande naturgasledningen Nord Stream 1.

Gazproms ställning och framför allt prissättning i Östeuropa har varit föremål för granskning inom EU. Tidigare i våras beslöt EU-kommissionen att ställa vissa krav på det ryska bolaget för att göra det möjligt för gasen att flöda fritt i unionens östliga länder. Länderna måste få gas till konkurrenskraftiga priser som inte är högre än marknadspriset i Västeuropa. Gazprom får inte heller utnyttja sin dominerande marknadsställning eller förbjuda att gasen säljs vidare till tredje part. Den ryska gasjätten gick med på EU:s krav som av konkurrenskommissionär Margrethe Vestager betecknades som en skräddarsydd regelbok för Gazproms framtida beteende.

Varken miljötillstånd eller regler för Gazproms framtida beteende har ändå övertygat motståndarna till Nord Stream 2. Unionens nya gasdirektiv med regler om fri konkurrens och en enhetlig europeisk gasmarknad har precis godkänts. Men den ryska gasens motståndare försöker driva igenom ett tillägg till direktivet, ett tillägg som skulle reglera tredje länders tillgång till gasmarknaden. Det är något som, om det godkänns av EU-kommissionen, kunde påverka lönsamheten för Nord Stream 2.

Företaget självt betonar energi och marknadsekonomi, medan flera EU-länder betonar politik. Till och med den nya ledningens största förespråkare Tyskland kräver att gastransporten via Ukraina fortsätter.

EU kommer att behöva mera gas och EU-länderna måste också hitta sätt att minska sina utsläpp av koldioxid. Här erbjuder Nord Stream 2 en lösning. Åtminstone då det gäller miljön skulle det ibland vara bra att se förbi de politiska intressena.

Katarina Koivisto Administrativ redaktionschef

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33