"Politikerna struntade i forskare och fakta"

Riksdagen röstade för att tillåta försäljningen av alkoholdrycker på upp till 5,5 volymprocent i matbutiken.Bild: Lehtikuva / Heikki Saukkomaa

Bryggeribranschen jublar, folkhälsofolket går i dystra tankar över hur den nya finska alkohollagen blev.

Elina Ussa, vd för Bryggeriförbundet, säger att det är skönt att den långa processen kring lagen nu är avklarad.

– Nu talar man mycket om den höjda volymprocenten, men det viktiga är att den nya lagen är ett bra paket som helhet. Den är bra för dem som är involverade i hela produktionsprocessen, från kornodlande bönder till bryggerier, men också för andra näringsidkare. Den nya lagstiftningen luckrar upp bestämmelser och förbud som ingen ändå haft kapacitet att övervaka, säger hon.

Vad säger du till dem som anser att beslutet är illa för folkhälsan?

– Att man nu visar tillit – visar att finländarna kan hantera det här. Den utredning Institutet för hälsa och välfärd gjorde saknade helt en bedömning av vad det betyder att den billiga gränshandeln kommer att minska. Man beaktade inte heller det att Alkos försäljning av starkare varor kommer att minska härefter. Ingen har kunnat förutse vad dessa två saker har för effekt, så det blir att vänta och se.

5 000 nya inköpsställen

Olavi Kaukonen, vd för A-klinikstiftelsen, kallar omröstningsresultatet olyckligt och säger att vi nu får leva med det bäst vi kan. Han påpekar att regeringen faktiskt har som mål att öka finländarnas hälsa och minska hälsoskillnaderna, men att de alkoholrelaterade skadorna, hälsoskillnaderna och problem med utslagning nu i stället kommer att öka.

– När finländarna får kring 5 000 nya inköpsställen för starköl och alkoläsk ökar vardagsförbrukningen och drickandet i hemmen. Om jag tyder tecknen rätt kan vi räkna med en halv miljon alkoholrelaterade extra vårddygn per år. Visst ökar den nya lagen sysselsättningen, nämligen inom social- och hälsovården, säger Kaukonen och räknar upp ett ökat antal alkoholrelaterade dödsfall, olyckor och ordningsproblem.

– Nu måste man då se till att förebyggande verksamhet och rehabilitering får mer pengar. Det här behöver också beaktas inför vårdreformen, säger han.

Återverkningar på folkhälsan

Juha Mikkonen, verksamhetsledare på föreningen för förebyggande rusmedelsarbete, Ehyt, beklagar att de riksdagsledamöter som röstade för att få starköl till mataffärerna gjorde det mot rekommendationen från riksdagens social- och hälsoutskott.

– Politikerna har varit helt medvetna om folkhälsoaspekten, men ändå valt så här och det är jag besviken över. Vi kommer att se återverkningar på folkhälsan, ökade problem i familjerna och en belastad offentlig sektor fast alla vet att samhället borde spara. Undrar vilka medel politikerna har tänkt ta till för att minimera skadorna när de inte vill använda ett fungerande verktyg, nämligen att begränsa tillgången, säger han.

– Det är skattebetalarna som får betala kalaset. Det är också mycket sorgligt att forskning och fakta inte verkade ha någon betydelse för beslutet i riksdagen, säger han.

Mikkonen frågar dessutom var den paragraf blev av som skulle styra direktförsäljningen från utlandet, alltså strypa till exempel europeiska företags möjligheter att sälja över nätet och sedan transportera alkoholen hem till kunderna.

– För ett år sedan fanns frågan fortfarande i beredningen, men nu finns ingen sådan paragraf i den nya lagen. Här har vi en gråzon där resultatet kan vara att Alkos monopol luckras upp, men det kanske är avsikten, säger han.

På frågan om minskad införsel från Estland har Mikkonen en klar syn.

– Vår nya lag ska inte kopplas ihop med den saken. Införseln har redan minskat stadigt, men det beror på att esterna skruvar sin lagstiftning allt strängare.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00