Politiker tror att också kommande generationer får välfärd, "men den blir annorlunda" – låglönejobb försvinner, facket ifrågasätts

Blir nästa generation den vars välfärd krymper jämfört med föräldragenerationen, eller kan riksdagen påverka det? Så här svarade några ledmöter under riksdagens 100-årsfirande.

Med en donation på 50 miljoner ska staten stödja en jubileumsfond barnens och barnfamiljernas välfärd. Det beslöt riksdagen under högtidliga former i sitt jubileumsplenum på tisdagen.

Det är ju både symboliskt och konkret – men hur är det med resten av alla beslut?

Gardets musikkårs fanfargrupp framförde Pasi-Heikki Mikkolas komposition Jubileumsfanfar Finland 100. Bild: Niklas Tallqvist

Silvia Modig (VF) och Wille Rydman (Saml) må ha olika åsikter om vilken politik som ska gälla, men de är helt överens om en sak: Det blir inte sämre.

- Jag tror inte att kommande generation har mindre välfärd - det hänger på vilka beslut vi fattar. Just nu är det mycket som skiftar: arbetslivet, samhället, massmedia ... Man måste acceptera förändring. Välfärden blir annorlunda, men inte sämre eller mindre, säger Silvia Modig och Rydman håller med.

- Ett orosmoment är hur teknologin påverkar hur arbetslivet fördelas. Det är möjligt att det i framtiden inte finns arbetstillfällen för dem som saknar utbildning, då automatisering och robotisering tar över låglönejobb. Det är stor politisk fråga - hur samhället ska omorganiseras efter den stora teknologiska revolutionen, säger Rydman.

Han visionerar om att fackorganisationer och arbetsgivarorganisationer får en mindre roll, och att företag och anställda själva kommer överens om mer arbetsvillkor. Modig påpekar att det kräver att de anställda också har en förhandlingsposition.

– Man kan säkerställa det genom att företagen också konkurrerar med varandra om att locka arbetstagare. De som inte kan ge goda arbetsvillkor är inte lockande, funderar Rydman.

Silvia Modig anser att det är viktigt att man nu granskar vad basinkomstmodeller kan innebära, för att hitta en social trygghet som är mer uppmuntrande. Hon understryker också resurser för hela utbildningen, från småbarnspedagogik framåt.

Rydman håller med om vikten av utbildning, men försvarar gångna nedskärningar med att man inte heller kan lämna en statsskuld till kommande generationer.

- Visst, men nu lämnar vi ett underskott på välfärd, det är lika allvarligt, inflikar Modig.

- Men hur mäter man den, funderar Rydman.

- Det är sant. Men som du märker är vi båda optimistiska! Vi har olika politik men samma situationsbild.

- Ja, vi tror på framtiden!

Krista Mikkonen (Gröna) och Stefan Wallin (SFP). Bild: Niklas Tallqvist

Utbildning och statsskulder bekymrar också Stefan Wallin (SFP) och Krista Mikkonen (Gröna).

– Det är alarmerande om våra unga är den första generationen där utbildningsnivån sjunker jämfört med den tidigare, vilket det också finns farhågor om. Ifall det händer har vi inte möjlighet att ge kommande generationer bättre välfärd - och inte nuvarande heller, för vi behöver de yngre och deras idéer och företagsamhet. Därför måste vi värna om utbildningen, säger Mikkonen.

Stefan Wallin säger att de som i dag fattar beslut gör det med lånade pengar, så länge staten skuldsätter sig, och att det kräver att man är medveten om etiken i det.

– En utmaning är demografin. De gamla är inte för många, men de unga är för få. Därför behövs insatser som en reform av familjeledigheterna, för att det ska finnas gynnsamma förhållanden att bilda familj, säger Wallin.

Eero Heinäluoma (SDP) firar med kaffe i sällskap av Maarit Feldt-Ranta (SDP). Bild: Niklas Tallqvist

När det gäller framtidens arbete är Eero Heinäluoma (SDP) inte orolig, men när det gäller välfärden är hans farhåga att människor i olika inkomstklasser tappar kontakten till varandras verkligheter i och med segregering.

– En stor värdefråga är om vi göra saker tillsammans – om de som har stora inkomster och små inkomster allt ser varandra i fortsättningen, eller om de samlas på olika områden.

– Frågan om jobb är mer en praktisk fråga. Det finns alltid mycket som är ogjort, och om vi arrangerar det ekonomiska samhället klokt kommer folk att arbeta. Om robotar gör en stor del av arbetet kan vi vara glada, då kan människor arbeta mer till exempel i servicesektorn eller äldrevården. Det är bra, jag är säker på att det finns arbete också i fortsättningen, säger Heinäluoma.

Han anser att fokus måste ligga på hur vi garanterar den bästa skolan och utbildningen, att hemmen också formar barnen.

– Och att samhällskulturen är sådan att vi hjälper andra människor.

Jubileumsplenum avslutades med ett trefaldigt leve. Bild: Niklas Tallqvist

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00