Politiker ska bli bättre på att tänka på barnen

– Jag hoppas att rapporten hjälper riksdagen att definiera målsättningarna för en nationell barnpolitik och de mätare som behövs för att följa upp den politiken, säger barnombudsman Tuomas Kurttila.Bild: Lehtikuva/Emmi Korhonen

Nu ska barnen upp på den politiska dagordningen på bred front.

Rikspolitikerna ska bli mer medvetna om hur deras beslut påverkar barnen och bli bättre på att ta barnets perspektiv i beaktande.

Det är i ett nötskal syftet med Barnombudsmannens berättelse till riksdagen som överlämnades till riksdagens ordförande på onsdagen.

– Syftet med rapporten är att ge riksdagen verktyg för att skapa en nationell barnpolitik för Finland, säger barnombudsman Tuomas Kurttila.

Det var på hans initiativ som riksdagen 2014 fattade beslut om att en rapport om Finlands barn ska ges till riksdagen vart fjärde år. Den aktuella rapporten är den första i sitt slag.

– Jag tyckte att det är viktigt att riksdagen för en analyserande principdiskussion om barnens välfärd och situation på ett generellt plan, säger Kurttila.

– Jag hoppas att rapporten hjälper riksdagen att definiera målsättningarna för en nationell barnpolitik och de mätare som behövs för att följa upp den politiken.

Rapporten innehåller bland annat en utvärdering av hur Finlands lagstiftning ser ut i förhållande till FN:s konvention om barns rättigheter, som 1991 blev en del av den nationella lagstiftningen i Finland.

– Vår lagstiftning behöver utvecklas för att bättre motsvara konventionen och i rapporten finns förslag på vad som måste göras, säger Kurttila.

Kurttila säger att mycket är bra i Finland då det gäller barnens situation och i hur barnperspektivet tas med i beslutsfattandet.

– Men det finns även utmaningar. Det övergripande temat i rapporten är frågan om jämlikhet och där finns en del att göra.

Ett exempel på jämlikhetsutmaningar är frågan om hur nyfinländska barns rättigheter förverkligas.

– Vart tionde barn föds i en familj där föräldrarna har invandrarbakgrund. Då föräldrarna inte alltid känner till hur samhället fungerar eller kanske inte alltid klarar av språket förverkligas inte den jämlika behandlingen av barn.

– Ett annat exempel är frågan om hur man definierar vad som är till fördel för barnet i olika situationer. Där finns mycket som bör diskuteras, säger Kurttila

Synen på att barnens rättigheter är universella är en styrka i det finländska samhället säger Kurttila.

– Att råda bot på utmaningarna i Finland handlar inte om att det behövs mer resurser. Det handlar om att organisera saker på ett bättre sätt och det handlar om att man måste se sambanden mellan de olika delområdena i samhällspolitiken, säger Kurttila.

Därför behöver politikerna få så breda insikter som möjligt inte bara i hur barn har det i dag, utan hur synen på barn förändrats genom åren. Även det redovisas i rapporten, säger Kurttila.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33