Polisstyrelsen: Gassprej kan användas i stället för fysiska maktmedel

Polisens bruk av gassprej mot aktivister från Elokapina som blockerade trafiken i lördags har väckt mycket diskussion. Polisstyrelsen har nu lämnat en rapport till Inrikesministeriet och också riksdagens justitieombudsman och riksåklagarens enhet för polisbrott utreder det inträffade. Bilden är Elokapinas. Bild: Lehtikuva/Elokapina-Extinction Rebellion

Situationen vid klimatprotesten i Helsingfors hade nått en sådan punkt att ledningen för polisoperationen godkände att gassprej användes mot demonstranterna, uppger Polisstyrelsen i sin rapport till Inrikesministeriet. "Demonstrationsfrihet innebär inte en frihet att bryta mot lagen", betonar styrelsen.

Inrikesministeriet hade bett om en utredning om händelserna vid den uppmärksammade klimatprotesten i lördags, då Helsingforspolisen använde så kallad OC-sprej för att skingra de demonstranter som blockerade trafiken på Kajsaniemigatan.

På torsdagen offentliggjorde Polisstyrelsen rapporten. I den ingår också Helsingforspolisens redogörelse för händelseförloppet.

"Det ska påpekas att polisen inte i något skede avbröt demonstrationen utan möjliggjorde att den fortsatte på ett tryggt sätt efter att demonstranterna avlägsnats från körbanan", skriver Polisstyrelsen.

Maktmedel är fysisk styrka eller hjälpmedel som batong, gassprej eller i de allvarligaste fallen skjutvapen.

Maktmedel ska användas enligt principen om minsta möjliga skada.

Frågan om det är berättigat att använda maktmedel ska bedömas utifrån hur viktigt och brådskande ett uppdrag är, hur farligt motståndet är och vilka resurser som står till förfogande.

OC-spray innehåller capsaicin, det ämne som orsakar känslan av hetta i chilifrukter.

Källa: Polislagen

Inte resurser bära bort alla

Helsingforspolisen motiverar sitt agerande med att demonstrationen störde trafiken samt orsakade fara för demonstranterna och poliserna på plats. Enligt polisen påverkades också möjligheten för uttryckningsfordon att ta sig fram.

Enligt Helsingforspolisen nåddes en punkt där råd, förhandlingar och order inte längre fungerade. Det fanns enligt polisen inte resurser att bära bort varenda demonstrant. Att lösgöra demonstranterna från varandra hade också kunnat orsaka fysiska skador, då de hade kedjat fast sig.

Därför godkände ledningen för polisoperationen att gassprejen togs i bruk som maktmedel.

I bedömningen hade polisen med ledningsansvar också beaktat de tillgängliga polisresurserna, och att de behövde frigöras för annat.

Läs också: Polisarbetet i Kajsaniemi i lördags granskas under veckan: – Man kan bära bort folk, säger våldsexpert

Inrikesminister Maria Ohisalo sade på måndagen att polisens användning av maktmedel ska vara en sista åtgärd och att råd, uppmaningar och order ska komma före.

Polisdirektör Sanna Heikinheimo säger i ett pressmeddelande att det inte finns en bestämd ordning i vilken polisen kan använda vissa maktmedel. Enbart bruket av vapen regleras särskilt.

Det handlar enligt henne om en bedömning som görs från fall till fall.

"Det innebär att polisen i stället för fysiska maktmedel, som att exempelvis bära bort eller flytta en person, beroende på situationen kan använda OC-sprej", säger hon i pressmeddelandet.

Avviker från tidigare praxis

Polisstyrelsen tar inte närmare ställning till fallet i det här skedet. Det motiverar man med att riksåklagarens enhet för polisbrott och riksdagens justitieombudsman utreder ärendet.

Sanna Heikinheimo säger att hon välkomnar en kritisk granskning men betonar att fallet måste ses som en helhet, och inte kan jämföras med agerandet vid tidigare demonstrationer.

Enligt juris doktor Henri Rikander, expert på frågor om polisarbete och våldssituationer och själv polis till utbildningen, är en central punkt i Polisstyrelsens redogörelse att polisen inte fått heltäckande information om hur demonstrationen var avsedd att genomföras. I och med att rörelsen inte meddelat om att man planerat en trafikblockad hade polisen inte kunnat reservera tillräckligt med resurser från början.

I redogörelsen uppger polisen att det inte fanns tillräckligt med resurser för att bära bort alla demonstranter från gatan.

– Frågan är inte om det var motiverat att använda maktmedel, utan om den valda metoden verkligen var det lindrigaste verksamma maktmedlet i situationen. Var kön av andra utryckningar och trafikstockningen av sådan art att det kan anses försvarbart att använda OC-sprej som maktmedel i situationen? Det här får laglighetsövervakarna nu fundera vidare på, kommenterar Rikander.

I söndags sade han till HBL att polisen i ett sådant läge som uppstod helt enkelt får lov att bära bort demonstranterna.

– Ja, det här förfarandet avviker från hur man gjort tidigare. I Finland brukar man inte tvinga någon att röra på sig genom maktmedel, och tidigare rättspraxis stöder att demonstranterna hade burits bort. Men det här är sådant som nu kommer att utredas, säger Rikander.

Polisen ska använda sig av maktmedel enligt principen om minsta möjliga skada, men med undantag för skjutvapen regleras inte specifikt i vilken ordning maktmedel kan användas.

Borde användningen av maktmedel regleras mer specifikt?

– Nej, det borde den inte. Forskning från andra länder visar att en mer specifik reglering av maktmedlen leder till ökad användning, då det händer att man provocerar fram situationer som möjliggör användning av andra maktmedel. Dit ska vi absolut inte gå, bestämmelserna är ändamålsenliga så här, säger Rikander.

Vid en träff med medier på torsdagen sade inrikesminister Maria Ohisalo att Polisstyrelsens utredning nu gås igenom vid ministeriet. Ohisalo välkomnar en öppen diskussion om polisens användande av maktmedel.

– För att vi ska ha en hög tillit till myndigheterna måste vi ha mer öppen, offentlig diskussion, och offentlig information om användningen av maktmedel. Det här är något Inrikesministeriet har betonat. Ju mer saker ifrågasätts, desto viktigare är det att myndigheterna också deltar i debatten, säger Ohisalo.

Hon betonar att det är viktigt att myndigheterna svarar på de frågor som väckts.

– Vad gäller rapporten så har Polisstyrelsen konstaterat att det är viktigt med en utomstående bedömning, och att man utgående från den sedan kan se vad som bör utvecklas.

Europeiska människorättsdomstolen har tidigare tagit upp några fall som liknar det som inträffade i helgen. Enligt domstolen var det till exempel fel att en fredlig demonstration i Turkiet skingrades genom att polisen använde gassprej. Även den demonstrationen hindrade trafiken.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning