Polisöverdirektören: Aldrig tidigare varit så orolig över polisens finansiering

–  Vi har i medeltal 1 347 uppdrag per dag. Allt det här gör vi med mindre resurser än något annat europeiskt land., säger polisöverdirektören Seppo Kolehmainen. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Höstens budgetförhandlingar orsakar oro inom polisen. Polisstyrelsen och Inrikesministeriet är överens om att polisens finansiering måste få en långsiktig lösning.

Polisen tilldelas knappt 795 miljoner euro i Finansministeriets budgetförslag som publicerades i fredags.

–  Vi sköter sammanlagt cirka 1,1 miljoner uppdrag om året. Det innebär ett medeltal på cirka 1 347 uppdrag per dag. Allt det här gör vi med mindre resurser än något annat europeiskt land.

Det säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen på ett informationstillfälle om den interna säkerheten på torsdagen. Enligt Polisstyrelsen hotar polisens budget för nästa år visa ett underskott på 35 till 40 miljoner euro om inte budgetförhandlingarna i september löser situationen på annat sätt.

–  Under min nästan 40-åriga karriär har jag aldrig varit så här orolig för polisens finansiering, säger han.

Kolehmainen säger att polisens uppgifter och utmaningar ökar i takt med att samhället hela tiden förändras. Han nämner bland annat urbaniseringen, den åldrande befolkningen och den teknologiska revolutionen – fenomen som på olika sätt påverkar polisens verksamhet och dessutom bidrar till ökade utgifter.

Måste nå en långsiktig lösning

Polisstyrelsen har redan tidigare uttryckt sitt missnöje med det planerade budgetanslaget och har redan nu kartlagt alternativ för anpassningsåtgärder.

Kirsi Pimiä, kanslichef vid Inrikesministeriet, konstaterar i enlighet med polisöverdirektören att resursbristen hos polismyndigheten är mycket allvarlig.

Enligt Pimiä var redan vårens ramförhandlingar en stor förlust för både Inrikesministeriet och polisen. Pimiä säger nu att man gör allt för att lösa polisens pressade ekonomiska situation.

–  Som tur har vi fått se ett stöd i offentligheten från ett flertal regeringspartier. På så sätt är jag hoppfull, säger Pimiä.

Hon framhåller ändå att polisens finansiering inte kan lösas enbart genom höstens budgetförhandlingar, utan att en långsiktigare lösning måste nås.

–  Det handlar inte om att vi kräver pengar till något onödigt, eller att polisen skulle ha slösat med pengarna. Det handlar om att polisen är en så stor förvaltning, har så många arbetstagare och måste förse hela landet med service.

Kartlagt anpassningsåtgärder

Kolehmainen säger att det rambeslut som gjordes i våras inte omfattar de resurser som behövs för att kunna garantera polisens verksamhet ens på den nuvarande nivån.

Han framhåller också att rambeslutet kommer synas i varje del av polisens verksamhet och också i medborgarnas vardag.

För 2021 fick polisen ett särskilt anslag för att förebygga människohandelsbrott och förstärka sin verksamhet i glesbygden. Nu hotar nedskärningar i verksamheten, eftersom anslaget endast gäller 2021, enligt Kolehmainen.

–  Vi har redan i stora drag gjort upp en anpassningsplan. Efter budgetförhandlingarna anpassar vi oss enligt de beslut som fattats.

Polisens största utgifter är personalkostnader. Därför ser Kolehmainen ingen annan utväg än att skära ner på personal om man snabbt blir tvungen att ta till anpassningsåtgärder.

Förändrat samhälle

Sanna Heikinheimo, polisdirektör vid Polisstyrelsen, gick igenom polisens verksamhetsområden och de utmaningar som polisen stöter på i arbetet. Hon säger att ökad marginalisering har blivit ett nationellt problem.

–  Just nu är vi på polisen speciellt oroade för barn och ungdomar. Pandemin har drabbat dessa hårt, säger Heikinheimo.

Heikinheimo säger att det vi i dag gör för att gynna våra barn, syns konkret först om tio år – också polisens verksamhet.

Globala fenomen som klimatförändringen orsakar också nya interna utmaningar. Till exempel har olagliga inresor och människohandel ökat i Finland.

–  Samtidigt påverkar hela världens förändrade säkerhetsmiljö Finland och också den finländska polisens verksamhetsområde, antingen direkt eller indirekt, säger Heikinheimo.

Digitaliseringen har fört med sig många fördelar för polisen, enligt Heikinheimo. Tyvärr har den också försvårat polisens arbete genom att till exempel förflytta brottsligheten till nätet.

–  Ett exempel är Vastaamoläckan där brottsoffren uppgår till tiotusental. Polisen befarar att vi i framtiden kommer se många liknande fall, säger Heikinheimo.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning