Polisen möter och använder våld allt oftare – "En sista utväg"

Polisen använde våld bland annat då Nordiska motståndsrörelsen demonstrerade i Helsingfors på självtändighetsdagen i fjol.Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Både våldet mot polisen och det våld som polisen själv använder har ökat i jämn takt de senaste åren. Från 1999 till i fjol hade fallen ökat till det dubbla, uppger man vid Polisyrkeshögskolan.

Från och med början av fjolåret har poliserna gett redogörelser över situationer där de använt maktmedel. Över tusen sådana redogörelser gjordes i fjol.

Redogörelserna möjliggör för första gången tillförlitlig statistikföring av polisens våldsanvändning.

– Polisen möter fler former av våld än tidigare. Då det förr var slag och brottande kan man i dag lägga ut olika fällor för att skada, och det finns olika dolda redskap, säger kommissarie Henri Rikander vid Polisyrkeshögskolan.

Rikander som forskat i polisens våldsanvändning säger att polisens användning av maktmedel ökar i samma takt som våldet mot polisen.

Måste dimensioneras rätt

I olika situationer beslutar poliserna inom lagar och direktiv om de ska brottas, använda elpistol, paprikaspray eller batong.

Den här veckan uppmärksammades polisens användning av pepparspray vid en demonstration på en flyktingförläggning och fallet där polisen använde vapen på riksväg fyra i fjol höstas. Det sistnämnda fallet gick till åtalsprövning den här veckan.

– Användningen av maktmedel berättigas av att tjänsteuppdraget är lagligt. Maktmedel är en sista utväg och de måste dimensioneras så att man använder det mildaste effektiva sättet för att nå det lagliga målet, säger Rikander.

Rikander påminner om att polisen alltid varnar först, så att personen i fråga har en möjlighet att agera annorlunda.

Få åtalas

Det är i sista hand åklagaren som utreder om polisens våldsanvändning varit berättigad.

Riksåklagarämbetet fick omkring 800 anmälningar om polisens agerande i fjol. I siffran ingår också andra händelser än de gånger polisen använt sig av maktmedel.

Laura Sairanen som leder enheten för polisbrott säger att majoriteten av de anmälda fallen handlar om att personen gripits för sitt beteende och inte följt polisens instruktioner.

Polisen anmäler också fall. Då polisen använt vapen eller om någon skadats på grund av vapenbruket anmäls fallet alltid.

Slutsatsen är allt som oftast att polisens våldsanvändning varit berättigad.

– Per år går tio-tjugo fall till åtalsprövning, och ännu färre leder till åtal. Det är bara enskilda tjänstemän per år som döms, säger Sairanen.

Fakta

Polisen avfyrar sällan vapen

Polisens vapenbruk har statistikförts sedan 1999. I fjol utreddes 79 fall där polisen använt vapen.

I de flesta fallen behövde polisen ändå inte avfyra vapnet, utan det räckte med att varna eller hota med vapnet.

I två fall sköt polisen varningsskott. I sex fall träffades en person av ett polisskott.

Under 2000-talet har sju personer dödats av polisskott. I nästan alla fall handlar det om brottslingar som hotat polisen med vapen av något slag eller som gått till attack mot polisen med vapen. (FNB)

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00