Polis, polis ingen spargris

Bild: Roni Rekomaa - Lehtikuva

Varför ska poliserna ständigt tvingas kämpa för sina resurser trots att politikerna ständigt lovar mer. Finland ligger envist i botten beträffande antalet poliser i en jämförelse med alla andra EU-länder, det behövs högre i stället för lägre anslag.

Snart sagt varje parti bedyrar att vi ska ha tillräckligt med polisresurser, men ändå är det från år till år en seg kamp för att anslagen ska vara tillräckliga ens för en bibehållen nivå. Så även i år. Inrikesministeriet säger att anslagen i det budgetförslag som Finansministeriet har presenterat inte räcker till för att upprätthålla den nuvarande nivån på verksamheten. "Utan en betydande anslagsökning i budgeten för 2022 blir polisen tvungen att anpassa sin verksamhet för att hålla utgifterna inom utgiftsramen", heter det i ett uttalande från ministeriet.

Eftersom personalutgifterna utgör 70 procent av polisens kostnader måste behövliga kostnadsminskningar inriktas på personalen. Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen säger att han är oroligare än någonsin, glappet är cirka 40 miljoner euro, vilket i årsverken motsvarar minst 450.

Finansminister Annika Saarikko (C) har signalerat beredskap att höja polisens anslag, men påpekar samtidigt att justeringsmånen av budgetförslaget är mycket begränsad. På fredag (i morgon) ska förhandlingar föras mellan Finansministeriet och Inrikesministeriet dit också polisöverdirektör Kolehmainen har inbjudits. Frågan blir inte lättare att lösa då de två ministerierna uppskattar polisens kostnader på olika sätt.

Det skulle i alla fall vara bra om den här frågan kunde lösas redan vid fredagens möte så att den inte behöver gå olöst till regeringens stora budgetförhandlingar om en och en halv vecka. Då kan det bli svårare att hitta en lösning eftersom det finns flera hål som varje regeringsparti vill ha fyllda.

De summor som behövs för att polisen ska kunna hålla resurserna ens på tidigare nivå är ändå bara en droppe i budgethavet.

Antalet poliser per invånare är klart lägst i Finland av alla länder i Europa. I Finland finns under 7 500 poliser, medan Danmark, som har ungefär lika stor befolkning som Finland, har över 11 000 och ligger trots det näst sist i EU. Finland är verkligen överlägsen EU-jumbo. Hos oss finns drygt 130 poliser per 100 000 invånare – lika många som i Vatikanen. I Danmark är siffran ungefär 200, medan medeltalet i hela EU är mer än dubbelt så högt som i Finland – 318.

Hur resonerar man då anslagen föreslås sänkas för Finlands polisväsende som har de klart lägsta resurserna i EU redan sedan förut?

Är vi finländare så laglydiga att det behövs så få poliser? Nej, det kan inte vara orsaken.

Är våra poliser då så mycket bättre och effektivare än sina kolleger i andra länder att det räcker med klart färre? Nja, visst är våra poliser duktiga men det är säkert också fallet i många andra länder.

Den förra regeringen satte som mål att poliserna skulle öka till 7 850 till år 2025 och enligt det nuvarande regeringsprogrammet ska antalet poliser ha ökat till 7 500 nästa år. I Inrikesministeriets redogörelse om den inre säkerheten som i höst ska behandlas i riksdagen föreslås att polisstyrkan höjs till 8 200 till 2030.

Det här är steg i rätt riktning men rimmar inte alls med de anslag som just nu erbjuds polisen.

Det är fråga om värderingar och hur våra ledande politiker ser på säkerheten och tryggheten i samhället, men tal och planer borde bättre korrelera med åtgärder och anslag. Annars står vi nästa år igen inför samma dragkamp om anslag för polisen.

Överdirektör Kolehmainen har tagit till en viss utpressning mot regeringen genom att hävda att knappare resurser bland annat kan leda till att den nystartade enheten som ska bekämpa människohandel redan efter sitt första år tvingas lägga ned. Det är en hjärtesak för den sittande regeringen och skulle svida hårt i skinnet.

För finländarna i gemen är det illa om brottsutredningen och polisens närvaro i samhället, inte minst på glesbygden drabbas ytterligare, vilket säkert skulle vara fallet om polisen tvingas skära ner på sina resurser.

Situationen är inte bra, tryggheten minskar och brotten kan öka om poliserna blir färre. Det kommer att bli fler uppgifter som polisen inte hinner sköta eller som nedprioriteras. Brott som kommit till polisens kännedom ska utredas utan att prioriteras. Vi vill känna mer trygghet, inte mindre.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning