Poesi av ljus

Bright Hours är fjolårets bästa finländska fotobok, skriver Helen Korpak.

KONSTBÖCKER

Karl Henrik Edlund: Bright Hours. Journal, 2016.

I count only bright hours. Jag räknar enbart de ljusa timmarna. Med de orden inleds Karl Henrik Edlunds Bright Hours, en fotobok som likt ett skört diktverk nuddar vid det universella. Längtan. Hem. Kärlek. Vardag. Dagen, natten. Känslan av att tiden står still – eller rör sig i ultrarapid.

Bright Hours är utan tvivel den bästa finländska fotoboken som gavs ut 2016. Eller ja, det är lätt att som finländare göra anspråk på Edlunds fotobok – vi vill ju alltid ta för oss av framgången för allt Finlandsrelaterat (Kim Dotcom och Maila "Vampira" Nurmi som ypperliga exempel). Finländaren Edlund är utbildad i Norge, Sverige och Paris och Bright Hours – som till stor del fotograferats på Kolahalvön – är utgiven av svenska kultförlaget Journal. Intressant nog har boken (hittills) avfärdats av fin(länd)ska medier, som för det mesta tycker om att fokusera på Helsingin Sanomat-anknutna fotografers konstnärliga bokeskapader.

Fokus på människan

I Bright Hours konfronteras läsaren med den vackraste sortens dokumentära fotografi – den sorten som uppkommit under många års arbete och som döljer lika mycket som den visar. Edlund följer inte en utvald individ eller en specifik plats, utan fokuserar snarare på människan. Eller själen. Den sovande nordryska tonårskillen är lika ömt fotograferad som den intimt avbildade vackra nakna flickan. Lagerbyggnaden fylld med bananlådor och potatis är lika drömlik som de svartvita bränningarna på ett oroligt hav.

Trots att det kan låta motsägelsefullt är det mest centrala inom fotokonsten 2017 det analoga och det fysiska. Fotografiska museets senaste storsatsning, retrospektiven över 2000-talets dokumentärsuperstjärna Alec Soths karriär består uteslutande av bilder fotograferade med storformatskamera på bladfilm, först och främst ämnade för uppvisning i bokformat. Den direkt slutsålda fotoboken ZZYZX av Gregory Halpern som i höstas vann det ansedda Aperture Photobook Award bygger på analoga fotografier. Edlunds bok består föga förvånande också av analoga fotografier: svartvita och färggranna, ljusa och mörka, mödosamt solariserade i mörkrum och maskinellt framkallade.

Själva verket, boken, är tryckt i Danmark på ett andligt tryckeri och bunden i två separata omgångar i Tyskland. Bright Hours är, med andra ord, ett jätteprojekt.

Inget hafsverk

2014 satt jag i publiken i en paneldiskussion om fotoböcker som hölls i samband med fotomässan Paris Photo. I den deltog Michael Mack, grundare av förlaget Mack som på mindre än ett decennium etablerat sig som en av världens mest ansedda utgivare av fotoböcker. När explosionen i utgivandet av fotoböcker kom på tal tittade Mack sammanbitet ut över publiken och sade "det ges ut helt för mycket fotoböcker. Alla vill ge ut en fotobok, men alla förtjänar inte att få göra det". Jag var djupt skakad över det elitistiska budskapet.

Senare sjönk innebörden av det kalla konstaterandet in: det görs för mycket förhastade fotoböcker. Böcker utan egentlig riktning, utan eftertanke, utan publik. Slafsigt gjorda böcker som inte fått ta sin tid; böcker som krystats fram. Egoprojekt, eller kanske bara omogna projekt. Fotoboken är inte en pamflett – den är ett konstverk i sig. Bright Hours är definitivt ett konstverk i sig. Dessutom sätter Edlund ribban högt: allt här är på sin plats. Valet av papper, av bindning, av pärm och framför allt av bilder. Det är som poesi, skriven med ljus på negativet.

Helen Korpak Konstkritiker

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00