Plastpolitiken kräver mycket av konsumenten – lagstiftaren lovar fler sopkärl

Fler sopkärl för plastinsamling är en första konkret åtgärd när den nationella färdplanen för plast ska verkställas. Finland ska bli en föregångare i plaståtervinning och exportera koncept för hållbart nyttjande av plast.

Plastförbrukningen i världen har 20-faldigats under de senaste 50 åren. Ställvis drunknar världen i plastskräp, och även i Finland som har fungerande sophantering hamnar plast i naturen där det skräpar ned och bryts ned till mikroplaster. Vi släpper också ut mikroplaster som förorenar och kan orsaka hälsoproblem.

– Plastutmaningen är en stor helhet. Det finns inga enkla lösningar, säger riksdagsledamoten Hanna Kosonen (C) som lett den arbetsgrupp som tagit fram en nationell färdplan för plast.

Färdplanen rekommenderar tiotals åtgärder och den riktar sig mot alla samhällssektorer, inklusive hushållen. Lösningarna handlar om att minska och undvika, återvinna och ersätta plast där det är rimligt. Färdplanen erkänner att plast har nyttiga egenskaper, men den identifierar också miljö- och hälsorisker som är förknippade med slit- och slängkulturen.

– Attityden måste vara att det är coolt att återvinna och inte skräpa ned, säger Kosonen.

Men då måste samhället också hjälpa oss att leva upp till idealet. Bland färdplanens rekommendationer är förslaget att effektivera uppsamlingen av plastavfall bland det mest handfasta. När miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) tar emot färdplanen säger han sig tro att regeringen kan gå vidare med någon av rekommendationerna redan under den här valperioden.

När HBL frågar honom var regeringen tänker börja tvekar han först, antagligen av hänsyn till kollegerna i regeringen, men säger ändå till slut:

– Vi behöver fler insamlingskärl för plast.

Tuffa EU-krav

Här behöver regeringskollegerna inte konsulteras eftersom EU förutsätter att medlemsländerna ska återvinna mer. I Finland återvinns i dag en fjärdedel av plastavfallet, men EU kräver att vi fördubblar andelen till 50 procent inom åtta år och ökar till 55 procent till 2030. Det brådskar alltså, och det effektivaste sättet att öka andelen är att underlätta insamlingen från hushållen. Det förutsätter att fler hushåll har möjligheten att separera plast från andra sopor.

Stranden utanför Bombay är nedskräpad av massor av plast som en följd av att sophanteringen är undermålig. Indien är ett av de fem asiatiska länder som beräknas stå för över 60 procent av allt plastskräp i världshaven. Bild: TT–AP/Rajanish Kakade

Hela hopen aktörer bakom färdplanen verkar vara entusiastiska, kanske för att vi talar om ett sätt att skapa bättre miljö och ny ekonomisk verksamhet på samma gång. Det finns redan otaliga uppstartsföretag och etablerade aktörer som ser chansen med att plastsektorn blir en föregångare inom cirkulär ekonomi. Här om någonstans konkretiseras tanken att det som normalt betraktas som avfall faktiskt kan vara en ny och dyrbar råvara.

Färdplanen föreslår vissa styrmedel för ett resurssmartare samhälle. En plastskatt, snarast för att minska på användningen av engångsartiklar, och ett krav på en viss andel återvunnen plast i alla nya plastprodukter kastas fram som förslag värda att utreda. På sikt hoppas man att Finland ska kunna exportera koncept och sin kunskap – efterfrågan ute i världen tar inte slut då den globala plastkonsumtionen beräknas fördubblas inom 20 år.

FAKTA

Plast på byggarbetsplatser och odlingar

Färdplanen för plast föreslår särskilda åtgärder i byggsektorn och jordbruket. Ett mål är att bättre kunna identifiera plaster i byggnader och förbättra sorteringen av plastavfall på byggarbetsplatser. Här ska den offentliga sektorn visa exempel.

Inom jordbruks- och trädgårdsnäringen ska plastkonsumtionen effektiveras. Vissa plaster ska ersättas med nya biobaserade och fullständigt biologiskt nedbrytbara täckmaterial.

Finland ska lyfta sin svans i internationella sammanhang. Färdplanen föreslår att Finland inrättar fadderobjekt i havsområden som är mest nedskräpade, främst i Sydostasien. Nästa vår ska man utvärdera hur åtgärderna framskridit.

Konsumentens styrkraft

Men eftersom plastutmaningen berör alla kan vem som helst bidra. Framför allt ska man vara medveten och vaksam och undvika produkter omotiverat inslagna i plast. Plastpåsar är inte miljöbovar, men den medvetna konsumenten köper dem inte heller slentrianmässigt.

– Konsumenter kan låta förpackningen styra sina val, säger Hanna Kosonen.

Det gäller bara till en viss punkt. När snart sagt alla produkter i de flesta affärer är omotiverat inslagna i ett eller flera plasthöljen är det svårare att agera medveten konsument. Politikerna, men också industrin och näringslivet har både ett ansvar och möjligheter att styra konsumtionen. Aktörerna bakom färdplanen hoppas exempelvis se fler kaféer som prutar på kaffekoppens pris om kunden inte väljer en engångsmugg. Hela hopen små åtgärder ska göra en skillnad tillsammans.

– Under vårens kampanj mot plast (muoviton maaliskuu) försökte jag inte göra min marsmånad plastfri, men nog plastsnål. Det gäller att avväga när plast är nyttigt och när man kan avvara plasten, säger Kimmo Tiilikainen.

– Tidigare hörde man ofta frågan om det spelar någon roll att sopsortera och återvinna. Ja, det gör det faktiskt. Ju mer vi sorterar och samlar in plast desto mer råvara får industrin för återvinningsplast, säger Hanna Kosonen.

Samtidigt, säger färdplanen, gäller det att effektivera och utveckla hanteringen av insamlad plast. Utöver mekanisk återvinning överväger man kemisk återvinning – det går till exempel att göra kemikalier eller bränsle av vissa sorter av återvunnen plast, men här behövs mer forskning innan politikerna kan besluta om ett regelverk.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46