Plastpåsen ska klämmas åt

EU-kravet på att minska plastpåsens miljöpåverkan ska i Finland realiseras utan lagstiftning. Affärerna kan välja mellan några alternativ för att minska på plastpåsarna.

Många länder världen över tycks dela ambitionen att slopa plastpåsen av miljöskäl. Metoderna varierar: Sydafrika har förbjudit tunna plastpåsar med hot om fängelse. EU ålägger medlemsländerna att se till att bruket av plastpåsar minskar, men länderna får själva välja hur det ska ske.

Frankrike har infört ett förbud i två steg: Sedan förra årsskiftet får affärerna inte längre vare sig skänka eller sälja plastpåsar såvida det inte är ost eller bakverk inpackade i dem, och om två månader försvinner också de undantagen.

Finland väljer att inte lagstifta om ett förbud. I stället ingår Miljöministeriet ett avtal med Handelns förbund som tillåter enskilda kedjor eller affärer att välja mellan olika åtgärder för att minska på plastpåsarna. Ministeriet ska senare följa upp om åtgärderna räcker till för EU-målet.

Målsättningen är att européerna år 2025 använder högst 40 plastpåsar per person och år. I dag använder finländarna ungefär 55 plastpåsar om året medan medelvärdet i EU ligger på 198 påsar.

– Finländarna använder plastpåsar på ett smart sätt. Många återanvänder dem eller så används de som soppåsar, vilket betyder att man inte behöver köpa soppåsar skilt, säger Marja Ola, miljösakkunnig vid Handelns förbund.

Att plastpåsar kostar i Finland har bidragit till att de används sparsammare. Affärerna kan välja om de höjer priset ytterligare eller om de vidtar andra åtgärder för att minska på plastpåsarnas åtgång. Många affärer erbjuder redan påsar av andra material.

Havet drunknar i skräp

Mycket tunna plastpåsar (under 15 mikrometer tjocka) som behövs av hygienskäl eller för att lägga lösviktsmatvaror i står utanför direktivet då de förhindrar matsvinn.

– Påsarna behövs för att minska på färdigförpackade varor. Det är av miljöskäl bättre att kunden själv lägger tre potatisar i en påse än att hon köper en stor påse potatis, äter tre potatisar och tvingas slänga resten, säger Marja Ola.

Den insikten kom även EU till när direktivet slipades – det är inte värt att minska på plastpåsar om samma åtgärd ökar matsvinnet. I en del butiker kan det betyda att frukt- och grönsakspåsar framöver finns tillhanda i affären, men att man inte längre kan begära att få sådana vid kassan.

Orsaken till direktivet är att alldeles för många plastpåsar slängs i naturen och på sikt hamnar i havet. Där sönderfaller de till mikroplast som utgör ett allt större problem för det marina livet. Men eftersom kopplingen mellan bruk av plastpåsar och havsföroreningen ser olika ut i olika länder får EU-medlemmarna själva välja hur de implementerar direktivet.

– I Finland har handeln för länge sedan slopat de allra tunnaste plastpåsarna som går sönder väldigt fort, säger Marja Ola.

De tjockare plastpåsar vi betalar för kan gott användas på nytt några gånger och till slut som soppåsar. I den mån plastpåsar landar i blandavfallet i Finland bränns de allt oftare och blir till energi i stället för mikroskräp.

Mindre reglering

De företag som går med i handelns avtal med miljömyndigheterna får välja mellan ett antal åtgärder, så länge de håller en given standard. Det här ger företagen mer spelrum.

– Det är i enlighet med regeringsprogrammets mål att inte skapa ny reglering om det finns alternativa styrmedel, att EU-direktiv inte alltid ska orsaka extra nationell reglering, säger Marja Ola.

Samtidigt ökar det här upplägget behovet av myndighetskontroll eftersom Miljöministeriet åläggs att övervaka om handelns åtgärder ger önskat resultat.

– Det är klart att vi måste följa upp situationen och se om vi är på väg att nå målet. I annat fall kan vi överväga att ta till andra åtgärder. Men i den här frågan måste vi ändå rapportera till EU, säger Tarja-Riitta Blauberg som jobbar med avfallshanteringsfrågor vid Miljöministeriet.

Marja Ola påpekar att konsumenterna själva har en nyckelroll för att minska på de miljöproblem som plastpåsarna föranleder.

– Även om vi överträffade målet och lyckades nå ner till tio plastpåsar per person och år skulle det betyda över femtio miljoner plastpåsar i naturen om alla slängde dem omkring sig. Det är ännu viktigare att vi använder plastpåsarna ansvarsfullt än att vi får ner antalet.

FAKTA

Samma mål, olika metoder

EU-direktivet för att minska användningen av tunna plastbärkassar (under 50 mikrometer) från förra året ger medlemsländerna ovanligt fria händer. Länderna kan antingen förbjuda gratis plastpåsar till kunder senast 2018 eller vidta åtgärder för att minska bruket per person och år till högst 90 påsar till 2019 och 40 påsar till 2025.

Frankrike valde förbudet och har redan infört det. Regeringen anser att det utöver miljöfördelen kan generera jobb. I stället för att importera plastpåsar från Kina ska franska företag producera biologiskt nedbrytbara påsar av majs eller potatis. Det beräknas kunna skapa 3 000 nya arbetstillfällen.

Finland väljer att ge handeln friare händer genom avtalet Gren Deal som miljöministern och Handelns förbund undertecknar på måndag (31.10).

Syftet är detsamma, att minska belastningen på haven. Plastpåsar har stor miljöpåverkan, särskilt i vattendrag. De innehåller giftiga ämnen som bryts ner väldigt långsamt och kan spridas i näringskedjan.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39