Plastkonsumtionen ökar stadigt i Finland – "Vi måste få bukt med slit-och-släng-kulturen"

Allt fler organisationer och politiker kräver att plasten ska bytas ut mot förnybara alternativ. Ändå ökar konsumtionen av fossil plast stadigt, också i Finland.

Vi har alla sett eller hört om det. De famösa bilderna på ändlösa plastmassor som flyter omkring i Stilla havet. Konsumtionssamhällets hånfulla och skändliga utropstecken lämnar sina spår. Plastmassorna mellan Hawaii och Kalifornien sägs uppta en areal som motsvarar två gånger Frankrikes storlek. Östersjön har också fått sin beskärda del av nedsmutsningen.

– Olika typer av plast står för en stor del av nedskräpningen av de finska kusttrakterna. Enligt Finlands miljöcentral består upp till 90 procent av allt skräp som finns på stränderna i Helsingfors av plast, säger Riikka Pesonen som leder miljöorganisationen Luonto-Liittos Östersjögrupp.

Det är framför allt skumplast, plastpåsar, plastlock, plastkorkar, godispapper och söndersliten glasfiber som påträffas på stränderna i Finska viken. Det tar upp till 35 år innan en plastpåse bryts ned i havet medan en plastflaska behöver hela 400 år på sig för att brytas ned i den marina miljön, uppger Plastic Oceans Foundation.

Mikroplaster på mattallriken

– Plastskräpet smulas sönder till mikroplast som kontaminerar hela näringskedjan i de marina ekosystemen. Mikroplasterna äts upp av till exempel musslor, djurplankton och fiskar och landar slutligen på våra mattallrikar, säger Östersjöexperten Kukka-Maaria Erkkilä på Luonto-Liitto.

Kukka-Maaria Erkkilä (till vänster) och Riikka Pesonen på Luonto-Liitto vill driva en kampanj om plastens negativa inverkan på Östersjöns ekologiska tillstånd. Bild: SPT/Mikael Sjövall

Om det rör sig om PVC-plaster kan mikroplasterna dessutom innehålla hälsovådliga bromerade flamskyddsmedel eller hormonstörande ftalater, vilket innebär att plasten också kan föra med sig toxiska styggelser.

– Plast är inte alltid av ondo. Tack vare plastfilm kan vi till exempel minska matsvinnet. Det är den onödiga slit-och-släng-plastkonsumtionen som vi vill sätta stopp för. Det finns mycket engångsflaskor på stränderna. Vi har världens renaste vatten i kranen och kunde utan problem fylla den egna dryckesflaskan, säger Riikka Pesonen.

Luonto-Liitto är en av finalisterna i en tävling som lanserades av Finlands miljöcentral i vintras. Tävlingen går under namnet #meriroskahaaste (havsskräpsutmaningen) och har som mål att motarbeta nedskräpningen av den marina miljön. Den 25 augusti koras tävlingens vinnare.

Kampanjer för bättre återvinning

– Vi vill driva en kampanj som ska göra 2 500 barn och ungdomar medvetna om plastens negativa inverkan på Östersjön, säger Kukka-Maaria Erkkilä.

Färdskrivaren anger dagens rutt och plastkärlens koordinater på kartan. Bild: SPT/Linnea de la Chapelle

Tävlingen om det marina skräpet är inte det enda exemplet på kampanjer som lyfter fram plastens skamfilade rykte. I våras tog Europaparlamentariker Heidi Hautala (Gröna), Sulapacs vd Suvi Haimi och fotografen Meeri Koutaniemi initiativet till en kampanj som gick under namnet #muovitonmaaliskuu (plastfri mars). Kampanjen utmanade vanliga konsumenter att undvika engångsplast i en månads tid.

Är plastens framtid hotad?

– Nej, det tror jag inte, plastkonsumtionen ökar ju stadigt. Tillväxten är kopplad till bruttonationalprodukten och ligger just nu på ungefär 3 procent medan tillväxten i plastbranschen är omkring 8 procent, säger vd Vesa Kärhä på plastindustrins intresseförbund Muoviteollisuus.

Hur ser du på de kampanjer som motsätter sig plastkonsumtionen?

– Kampanjerna kommer och går med några års intervaller. De hjälper oss att utveckla plastbranschen. Jag tror inte att vi hade lyckats öka återvinningen av plaster så bra utan alla dessa debatter, säger Kärhä diplomatiskt.

Enligt Kärhä är den senaste trenden i plastbranschen förknippad med en effektivare användning av råvaror, vilket innebär att produktutvecklingen går ut på att använda tunnare varianter av olika plaster, speciellt i förpackningsindustrin.

– Vi gör ju inte plast av vilka material som helst utan det hela är väldigt strikt reglerat av EU:s kemikalieförordning, säger Kärhä.

Från och med 2016 har EU:s plast- och förpackningsförordning infört tuffare krav på återvinningen av plaster. Det här har satt fart på återvinningen också i Finland. EU:s målsättning är att 50 procent av all plast ska återvinnas före 2025.

Effektivare återvinning

– I fjol återvanns 27,5 procent av alla plastförpackningar och plastflaskor i Finland. Jag tror att vi lyckas återvinna omkring 30 procent av all plast i år, säger vd Vesa Soini på Finlands Returplast Ab.

Framför allt hushållens plaståtervinning växer så det knakar. Enligt Finlands Returplast har insamlingen av husbolagens plastsopor tredubblats det senaste året. På Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) bekräftar man att det råder brist på sopkärl för plastsopor eftersom efterfrågan överträffade utbudet i somras.

– Jag ska tömma 203 sopkärl för plastsopor här i Berghäll. Det tar ungefär två dagar, berättar Johnny von Müller som kör sophanteringsbolaget Urbasers sopbil i huvudstadsregionen.

von Müller blippar på sin färdskrivare där dagens rutt och plastkärlen finns inprickade på kartan. Då han har tömt ett kärl, klickar han rutinerat på skärmen. Den digitala ikonen skiftar färg från rött till grönt.

– Då systemet var nytt fanns det en hel del blandsopor med bland plastavfallet, men med tiden har folk lärt sig sortera, berättar Johnny von Müller på Urbaser. Bild: SPT/Linnea de la Chapelle

De gröna var det största partiet i Berghäll i senaste kommunalval och mycket riktigt verkar sophierarkin fungera som den ska i dessa kvarter.

– Då systemet var nytt fanns det en hel del blandsopor med bland plastavfallet, men med tiden har folk lärt sig sortera och nu är det mest plast som gäller, berättar von Müller.

De finländska hushållen samlade i fjol in omkring 7 100 ton plast. I år förväntas insamlingsvolymerna stiga till närmare 11 000 ton. Merparten av hushållens plastsopor samlas in via olika insamlingsplatser och återvinningsstationer som finns i anslutning till affärer och köpcentrum.

Återvinningen går med andra ord som smort. Fortums återvinningsanläggning i Riihimäki ska i höst fördubbla sin kapacitet att återvinna plast. Det är framför allt mottagningen av företagens plastsopor som håller produktionen i gång.

– Vi har omkring 2 400 företag som kunder. Vi hjälper dem att organisera insamlingen, frakten och återvinningen av den plast som används som förpackningsmaterial i deras affärsverksamhet, säger Vesa Soini på Finlands Returplast Ab.

– Jag tror att vi lyckas återvinna omkring 30 procent av all plast i år, säger vd Vesa Soini på Finlands Returplast Ab. Bild: SPT/Linnea de la Chapelle

Sockerrör och majsstärkelse

Företagen återvinner inte plast av ren och skär godhet. De har en lagstadgad skyldighet att återvinna all plast som de importerar till Finland. Företagen betalar för tillfället 35 euro för varje ton plast i form av en återvinningsavgift till Finlands Returplast Ab.

– Trots att återvinningen ökar så växer också den årliga plastkonsumtionen stadigt. Konsumtionen av plastförpackningar har ökat med knappt 11 procent de senaste tre åren, säger Soini.

I klartext innebär det här att Finlands Returplasts kunder redovisade närmare 113 000 ton plast i fjol jämfört med 102 000 ton tre år tidigare.

Var dröjer då de förnybara alternativen som inte har tillverkats av fossila råvaror?

– De kommer att uppta en växande andel av marknaden, men vi är inte riktigt där ännu. Redan nu används de förnybara alternativen som komplement. Till exempel polyetylen som produceras av sockerrör är ett gångbart alternativ, säger Vesa Kärhä på Muoviteollisuus.

Kärhä tror att biologiskt nedbrytbara polylaktidplaster, som framställs av till exempel majsstärkelse, kommer att överta en allt större del av marknaden för plaster som används av förpackningsindustrin.

– Det återstår att se vad skogsindustrins produktutveckling kommer att leda till. De förnybara, träbaserade alternativen kan utgöra fullgoda alternativ, men de kommer inte att ersätta den fossila plasten helt och hållet. Det tror jag inte på.

På Luonto-Liitto förhåller man sig också pragmatiskt till de förnybara alternativen.

– Det gäller att se upp med olika grönmålande bondfångarknep. Till exempel de där förnybara plastringarna som används för att packa sexpackar med öl är inte ett dugg bättre för den marina miljön eftersom sköldpaddor och fåglar kan bli insnärjda också i dem, säger Riikka Pesonen.

Husbolagen har blivit bättre på att återvinna plast, uppger Finlands Returplast. Bild: SPT/Linnea de la Chapelle

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00