Pisa-klyftan mellan finskspråkiga och svenskspråkiga har minskat – för att finska elever blev sämre

Finland har glömt bort de duktiga eleverna i jakt på jämlikhet, säger forskarna Satya Brink och Kari Nissinen. I dag har skillnaderna mellan elever jämnat ut sig – på bekostnad av toppresultaten.

För femton år sedan var skillnaderna stora mellan finskspråkiga och svenskspråkiga elever i Finland, enligt Satya Brink, doktor i pedagogik, och Kari Nissinen, doktor och forskare vid Jyväskylä universitet.

De har undersökt Pisaresultaten från 2015 för att se vad Finland kunde göra bättre.

– I början av 2000-talet såg vi två problem i resultaten: Finland var inte jämlikt när det gällde språk, eftersom svenskspråkiga elever låg efter de finskspråkiga. Finland var inte heller jämlikt när det gällde pojkar och flickor och skillnaderna var bland de högsta i alla Pisaländer, säger Satya Brink på Svenska kulturfondens pressinfo där forskarna presenterade sin rapport.

I dag har skillnaderna jämnat ut sig – på bekostnad av toppresultaten.

– De svenskspråkiga eleverna har hållits på en ganska jämn nivå, medan de finskspråkiga har försämrat sina resultat. Vad trenden beror på vet vi inte, men personligen tror jag inte att det beror på pedagogik utan på förändringar ute i samhället, säger Kari Nissinen.

– Skillnaderna i Finland har krympt uppifrån. Resultaten borde bli bättre, men i stället har resultaten gått ner bland högt presterande. De svenska skolorna och lärarna är bra, det är inte det som är frågan, men världen förändras och man måste hålla samma takt, säger Brink.

Enligt Brink måste Finland satsa på jämlikhet men också på högpresterande elever.

– År 2006 presterade ni så bra och ni kan göra om det, säger Brink.

De sämre resultaten bland svenskspråkiga elever verkar ändå inte ha varit ett så stort problem på lång sikt och enligt en undersökning bland vuxna år 2011, PIAAC, hade skillnaderna jämnat ut sig i vuxen ålder.

– Kanske det är skolomgivningen som leder till sämre resultat, speciellt för svenskspråkiga pojkar. Men i vuxen ålder hade samma grupp svenskspråkiga, som klarade sig sämre i Pisaundersökningen, tagit ifatt de finskspråkiga. De verkar ha lärt sig av livet, säger Nissinen.

Pojkarna är ointresserade

Fortfarande presterar flickorna betydligt bättre än pojkar och det verkar som om en del pojkar inte ens vill prestera.

– Det är inget nytt fenomen. Jag minns när jag gick i nian och avsiktligen svarade fel på frågor i ett prov för att känna att jag var en del av gruppen. Men det är en myt att pojkarna inte skulle gilla skolan. Pojkarna svarar att de gillar att lära sig, men de tycker inte om att studera, säger Nissinen.

Brink är bosatt i Kanada och säger att de har samma problem där.

– Pojkarna vill verka coola och då måste man också ha aktiviteter i klassen som är "coola". Min brorsdotter går i skola i Singapore och där hade de till exempel lyssnat på rap på matematiklektionen. Sedan analyserade de rytmen i låten som ett sätt att visa hur man kan ha nytta av matematik, säger Brink.

År 2012 syntes tydliga skillnader i Pisaresultaten i Svenskfinland. Då klarade sig eleverna på Åland och i huvudstadsregionen bäst, medan Österbotten och övriga Nyland presterade sämre. I de senaste undersökningarna har samplet däremot varit för litet för att kunna uttala sig om regionala skillnader.

– Man borde satsa på större sampel för att få en bättre uppfattning om resultaten och se vad man kan göra åt problemen. I Kanada har vi ett sampel på 25 000 i Pisaundersökningen för att få noggrann information om skillnader mellan språk och regioner, säger Brink.

Tidigare har till exempel Kulturfonden skjutit till pengar för att kartlägga Pisaresultaten i Svenskfinland. I undersökningen år 2018 är endast 300 svenskspråkiga med, vilket inte räcker för att se skillnaderna inom Svenskfinland.

– Det skulle vi nog kunna göra någonting åt, säger Kulturfondens nya vd Sören Lillkung som också är med på presstillfället.

Fakta

Brinks och Nissinens förslag på åtgärder

Redan små tilläggsanslag för tidsbegränsade riktade insatser kan höja inlärningsresultaten.

Satsa mera på individanpassad undervisning så att varje elev kan maximera sin inlärning. På det viset uppnår man målet med brett utbildade elever med höga genomsnittsvärden i de grundläggande ämnena.

Alla de som är involverade i undervisningen borde ha chans att samordna sina insatser och jobba mera fokuserat.

Följ bättre upp de lågpresterande elevernas resultat och gör tidigare insatser för att stödja de här eleverna – oberoende av om de är pojkar, invandrare eller elever med låg social bakgrund.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00