Pestparken är stadsoasen med en mörk historia – det fanns fyra andra kyrkogårdar i samma område

Pestparken i Helsingfors har ett ödesdigert förflutet. Bild: Helsingfors stadsmuseum/Bonin Volker von

Gamla kyrkoparken, Pestparken, är en populär oas i mitten av kärncentrum av Helsingfors. Även om den lilla parken är lummig, har den en rätt nervkittlande historia. HBL har tagit reda på historian bakom namnet Pestparken.

Pestparken, Gamla kyrkans skvär, Ruttis. Kärt barn har många namn. Öknamnet Pestparken kom till på 1960-talet och hänger kvar i dag. Ruttis är också nu för tiden rätt välanvänt bland helsingforsarna, och är en förkortning av finskans Ruttopuisto (Pestparken).

Bild: Maija Hurme

Den gamla träkyrkan och mäktiga steningången fångar de flestas blick. Promenerar du genom parken ser du gravstenar, ungefär 50 stycken på olika ställen i parken.

Parken är en gammal begravningsplats som anlades 1790, enligt Helsingfors stadsmiljös webbplats. På den tiden fanns fyra andra kyrkogårdar i Kampenområdet. Majoriteten av gravarna i Gamla kyrkoparken härstammar från perioden 1790–1829.

Pestparken får sitt namn från att ha varit en gammal begravningsplats för människor som avled i pesten i början av 1700-talet. Det är ändå långt ifrån den enda platsen där offer för pesten begravts. I verkligheten ligger de som föll offer för pesten begravda över hela staden. Bland annat Senatstorget var en av de första platserna där pestoffer begravdes. I en annan värld skulle kanske Senatstorget kallas Pesttorget?

Pesten som härjade i Helsingfors år 1710 tog 1 185 liv. Man uppskattar att hälften av de döda var invånare i staden, och hälften flyktingar och soldater från olika håll. Vid denna tid hade Helsingfors 3 000 fasta invånare, jämfört med över 600 000 i dagens läge.

10 000 döda begravda under Kampens gator

Det uppskattas ha begravts över 10 000 avlidna på begravningsplatserna i Kampen under 130 år. I samband med stambyten i en del hus i omgivningen har det dykt upp överraskningar i form av ben från olika begravningsplatser.

Av de fyra begravningsplatserna i Kampen är det bara Gamla kyrkoparken som är kvar, men i en något krympt version. Nästa gång du promenerar på Fredriksgatan, Annegatan, Georgsgatan, Lönnrotsgatan eller Bulevarden kan du tänka på att även de ligger delvis ovanpå gamla begravningsplatser.

Det var inte förrän Sandudds begravningsplats invigdes år 1829 då kyrkorådet beslöt att Gamla kyrkoparken inte längre skulle användas för begravningar. Sedan dess har man inte ordnat fler begravningar där, med undantag för två begravningar 1918.

I den ena graven från 1918 ligger 54 tyska soldater som stupade när Helsingfors intogs den 11 till 12 april samma år. I den andra ligger medlemmar ur Vita gardet och Skyddskåren, som också stupade vid samma tillfälle. Staden tog över skötseln av parken år 1900. Därefter har man med olika medel rustat upp parken, planterat buskar, träd och växter.

Oberoende av sitt kusliga förflutna har parken utnämnts till Helsingfors finaste park av bland annat svenska tidningen Dagens Industri. Är man däremot intresserad av det spöklika med parken ordnar Helsingfors stadsmuseum spökvandringar där man promenerar igenom Pestparken och får höra rysliga historier.

Källor: Helsingfors stadsmiljös webbplats, Helsingfors stads webbplats.

Vill du veta historian bakom något namn i huvudstadsregionen? Kontakta oss på dagbok@ksfmedia.fi eller kommentera nedan.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning