Pertti Latvalas succéinitiativ blir fall för riksdagen: "Fick ro i själen"

Pertti Latvala lider själv av bland annat smärtor efter en arbetsplatsolycka. Medborgarinitiativet startade han ändå på grund av de historier han hörde som kamratstöd för personer med svåra smärtor.Bild: Jarmo Kontiainen

Försäkringsläkare har stor makt när försäkringsersättningar avgörs. Ett framgångsrikt medborgarinitiativ vill skärpa kraven på försäkringsbolagens medicinska rådgivare. – "Heder och samvete" borde gälla också försäkringsläkarna, säger initiativtagaren Pertti Latvala.

Medborgarinitiativet om försäkringsläkarnas roll når i dag de 50 000 underskrifter som krävs för att initiativet ska tas upp i riksdagen. Underskrifterna ska sedan ännu kontrolleras av Befolkningsregistercentralen.

– Jag hade hört så många förskräckliga historier. Hur är det möjligt, tänkte jag. Strax efter årsskiftet lämnade jag in medborgarinitiativet för att själv få sinnesro och nu växer antalet underskrifter med väldig fart, säger initiativtagaren Pertti Latvala från Uleåborg.

Historierna handlar om årslånga strider med försäkringsbolagen där patienterna nekas rätt till pension eller ersättning på grunder som de inte kan godta. Upplevelsen är att det personliga lidandet förnekas av försäkringsföretaget.

Latvala har själv haft sina duster med försäkringsbolagen. Han säger att striderna ligger i de förflutna och att hans drivkraft i frågan nu kommer från de historier han hört som kamratstöd i Kipu, en förening för personer med kroniska smärtor.

Medborgarinitiativet gäller försäkringsläkarna, läkare som främst arbetar för försäkringsbolagen och Folkpensionsanstalten i ärenden som berör lagstadgade socialförsäkringar som arbets- och arbetsolycksfallsförsäkringar.

Försäkringsläkarna är inte behandlande läkare – de träffar sällan den skadedrabbade – utan de ger till exempel utlåtanden vid bedömning av rätten till pension på grund av en trafikskada. Deras uppgift är att tillämpa försäkringslagstiftningen i kombination med sitt medicinska kunnande när ett ärende avgörs.

Det nu aktuella medborgarinitiativet vill skriva om lagparagraferna som styr försäkringsläkarnas verksamhet.

Försäkringsläkarna binds inte enligt lagen av samma formkrav som andra läkare. De behöver till exempel inte underteckna sina intyg med "vilket jag härmed på heder och samvete försäkrar", vilket andra legitimerade läkare måste göra enligt lagen.

– Vi vill inte längre läsa "enligt de uppgifter vi har" i försäkringsläkarnas utlåtanden, säger Latvala.

Latvala och andra kritiker befarar att den medicinska etiken får böja sig för försäkringsbolagens ekonomiska intressen när försäkringsbolagets medicinska rådgivare avgör sin ståndpunkt på distans. En lagändring skulle enligt medborgarinitiativet minska risken för att ekonomin får övertaget.

Fakta

Försäkringsläkare är medicinska rådgivare

Det finns 300–400 försäkringsläkare i Finland. De flesta av dem jobbar som försäkringsläkare som bisyssla.

Försäkringsläkarna har en annan roll än behandlande läkare och ska lämna ett utlåtande om orsakssamband och funktionsförmåga som grundar sig på det medicinska underlaget som finns i ärendet i förhållande till beviskrav i rättspraxis.

I Sverige kallas försäkringsläkare ofta för medicinska rådgivare. Också i Finland finns förslag om en namnändring för att visa på skillnaden mellan försäkringsläkare och behandlande läkare.

Källa: Arbetspensionsförsäkrarna Tela, rapporten Skadereglering vid personskada (Finansinspektionen i Sverige).

Ihärdig kritik

Frågan om försäkringsläkarna är en långkörare. Jari Ronkainens (Sannf) åtgärdsmotion finns redan i riksdagen. Motionen ligger i social- och hälsovårdsutskottet och har liknande innehåll som medborgarinitiativet. Enligt Ronkainens motion har försäkringsläkarna varit ämne för skriftliga spörsmål i riksdagen hela 59 gånger sedan 1995. Också Samlingspartiets Sanna Lauslahti har lämnat in en motion i frågan.

Hjallis Harkimos (Saml) blogginlägg om frågan i Iltalehti i slutet av februari har bidragit starkt till medborgarinitiativets framgång.

En arbetsgrupp granskade systemet med försäkringsläkare 2014, men dess arbete ledde bara till små justeringar i lagen.

Kritiken mot kritiken

I och med att försäkringsläkarnas roll har debatterats länge har de flesta argument i saken redan presenterats. Det gäller också försäkringsbranschens och försäkringsläkarnas försvar av det nuvarande systemet.

Enligt försäkringsbranschens och försäkringsläkarnas representanter förstår inte kritikerna försäkringsläkarnas roll. Juridiken är central. En vårdande läkare kan sällan bedöma om en skadedrabbad är berättigad till en viss ersättning enligt lagen. Den vårdande läkaren ska se till den enskilda patientens intressen, försäkringsläkaren ska se till att alla behandlas lika enligt lagen.

Ekonomin spelar också en roll, enligt motkritiken. Skulle alla ansökningar om pension på grund av arbetsoförmåga dömas till den skadedrabbades favör borde arbetspensionsavgifterna höjas med 1,8 procent för att täcka kostnaderna.

"Oberoende tillsyn behövs"

Sverige kan möjligtvis visa vägen ut ur tvisten.

Fakta

Hur avgörs tvister?

Om man är missnöjd med försäkringsbolagets beslut kan man lämna in ett klagomål till försäkringsbolaget som ser på ärendet på nytt.

Ifall försäkringsbolaget inte ändrar sig kan man gå vidare med sitt ärende till en prövningsnämnd.

Prövningsnämndens beslut kan i sin tur överklagas i Försäkringsdomstolen.

Källa: Arbetspensionsförsäkrarna Tela

Sverige har ett liknande system som Finland och också där är kritiken mot försäkringsläkarna av kronisk natur. I december blev Finansinspektionen (FI) i Sverige klar med sin utredning i ärendet. Utredningen gjordes på uppdrag av den svenska regeringen.

I rapporten skriver FI att kritiken tyder på att försäkringsbolagen inte lyckats övertyga de skadelidande om att de "ska kunna göra en opartisk och korrekt bedömning av den skadelidandes besvär och besvärens samband med skadan."

Enligt FI fungerar försäkringsföretagens processer och rutiner i stort sett väl, men "utan en oberoende granskning som säkerställer grundläggande kvalitet kommer förtroendet för den medicinska rådgivningen fortsatt att vara föremål för återkommande missnöje".

Förslaget är att försäkringsläkarna ska övervakas av en statlig myndighet som bland annat ska se till möjliga intressekonflikter.

Piritta Poikonen på branschorganisationen Finans Finland som företräder försäkringsbolagen tycker ändå att det nuvarande finländska systemet fungerar bra.

– Det är lätt att söka om ändring i ett beslut och man behöver ingen armé av advokater för den processen, säger Poikonen.

Poikonen och Finans Finland är ändå medvetna om misstroendet bland delar av allmänheten och har därför föreslagit rundabordssamtal med patientföreningar och andra berörda parter.

Besvikelsen vid negativa försäkringsbeslut försvinner ändå knappast helt, hur många samtal man än ordnar.

– Ibland hoppas vi att de positiva besluten skulle få större uppmärksamhet. De är trots allt i klar majoritet, säger Poikonen.

Rättelse 8.3 kl 10.45: Företagsläkare har ändrats till det korrekta försäkringsläkare på två ställen i texten.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00