Personer med funktionsnedsättning måste synas i utvecklingssamarbetet

Världens ledare har enats om Agenda 2030 vars globala mål för att utrota fattigdomen i världen före år 2030. Finland har åtagit sig att uppnå målen både nationellt och i det internationella samarbetet. Finlands utvecklingssamarbete är en av insatserna som görs för att uppnå Agenda 2030.

På årets FN-dag vill man lyfta fram jämställdheten. Jämställdhet innebär att alla oberoende av kön har lika rättigheter, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Särskilt flickor riskerar i dag att bli utan utbildning och situationen är ännu svårare för flickor med funktionsnedsättning.

Milleniemålen misslyckades med att inkludera personer med funktionsnedsättning, vilket lämnade en av de fattigaste och mest sårbara grupperna utanför den globala utvecklingsagendan. Detta innebär en stor utmaning men också en gyllene möjlighet för FN:s nya agenda för global utveckling. Agenda 2030, kan bli grunden för ett paradigmskifte gentemot en fullt inkluderande utveckling.

I ett inkluderande samhälle kan fler bidra och utvecklas. Finland ratificerade FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för ett drygt år sedan. Konventionens artikel 32 betonar att staten ska säkerställa att internationellt samarbete, inklusive internationella utvecklingsprogram, omfattar och är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. För tillfället glöms dock personer med funktionsnedsättningar ofta bort i utvecklingssamarbetet som allt oftare utförs av stora aktörer.

Ett konkret exempel är hiv-arbetet globalt. I UNAIDS strategi för åren 2016–2021 nämns personer med funktionsnedsättning mycket ytligt, trots att dessa personer ofta är utsatta för trakasserier och sexuellt utnyttjande, löper hög risk att bli hiv-smittade och inte har tillgång till adekvat vård.

Partnerorganisationen Samverkan inom funktionsnedsättning (Disability Partnership Finland) som bildats av finländska funktionshinderorganisationer har utvecklat ett bra samarbete med flera andra stora finländska aktörer inom utvecklingssamarbete. Partnerorganisationen vill uppmärksamma personer med funktionsnedsättning, deras behov och hur viktigt det är att inkludera dem i allt utvecklingssamarbete.

Ett bra exempel på samarbete är Finska Bibelsällskapet.

– Det handlar om att ta med personerna i utvecklingen och i sociala aktiviteter så de vet vad som pågår omkring dem. Personerna får kunskap om sina rättigheter och detta förhindrar att de blir utsatta för övergrepp och felbehandling" säger Patrik Gondwe som är koordinator för Bibelsällskapets projekt i Malawi.

Personer med funktionsnedsättning är inte välgörenhetsobjekt, de ska få vara aktiva och delaktiga medborgare som alla andra. Med rätt sorts stöd är de en resurs. Att arbeta för inkludering handlar också om att sprida information om vad en funktionsnedsättning innebär.

Utrikesministeriet har beviljat 16 partnerorganisationer stöd för mångåriga utvecklingsprogram. FS Global och Samverkan inom funktionsnedsättning hör till partnerorganisationerna som beviljats stöd. Både inom de finlandssvenska intresseorganisationerna och inom de finlandssvenska frikyrkorna finns det aktörer som med ministeriets stöd arbetar för att främja solidaritet och mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Svenska Hörselförbundet, FDUV - en intresseorganisation för personer med intellektuell funktionsnedsättning och Frikyrklig samverkan arbetar med lokala aktörer i bland annat Bolivia, Kenya, Tanzania och Thailand för att förbättra rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och deras möjligheter att bli inkluderade i samhället.

Stöd för hörselskadade barn och deras föräldrar i Bolivia

I Bolivia har hörselskadade många behov. ASHICO (Asociación de Hipoacúsicos en Cochabamba) hörselskadeföreningen i Cochabamba i centrala Bolivia, identifierar sjutton specifika behov. ASHICO:s vision är ett samhälle där alla oberoende funktionsnedsättning kan utveckla sin kapacitet, bidra till ett bättre samhälle och leva i full delaktighet och jämlikhet. Man arbetar för att myndigheterna ska ta sitt ansvar.

Det första behovet ASHICO nämner är kännedom om hörselskador. Då Svenska hörselförbundets styrelsemedlem Christina Rolin och projektkoordinator Viena Rainio besökte Bolivia i september blev det klart att det är där man ska börja. Få bolivianer känner till det spanska ordet "hipoacúsia" som betyder hörselskada. Det som är oroväckande är att också många professionella inom till exempel sjukvården och utbildningsväsendet saknar kännedom om hörselskador.

Den här typen av kunskapsbrist är något som många av föräldrarna i föräldraorganisationen APANH som står för Asociación de Padres y Amigos de Niños Hipoacúsicos, dagligen möter då de kämpar för sina barns rätt till exempelvis utbildning och hälsovård.

Information och kamratstöd

Många föräldrar som nu är medlemmar i APANH visste inte vad en hörselskada var förrän de fick kännedom om sina barns hörselskador, ofta genom att av slumpen komma med i APANH:s verksamhet.

Detta var fallet också för Susana Candia. Efter flera år av ovisshet och otaliga läkarbesök blev Susanas son Mathias diagnostiserad med en hörselskada först då Susana via en vän fick veta om möjligheten att utföra en kostnadsfri hörselundersökning via APANH.

Tack vare stödet från APANH lär Mathias sig nu att läsa och skriva i samma takt som sina jämnåriga. Mamma Susana i sin tur deltar i APANH:s projektgrupp med målet att uppnå strukturella förändringar i det bolivianska samhället.

Samarbetet mellan Svenska hörselförbundet och APANH i Bolivia har varit möjligt tack vare ett treårigt bidrag från Utrikesministeriet.

Det finns ett mervärde i att fortsätta finansiera medborgarorganisationernas utvecklingsarbete. Tredje sektorn i Finland har mycket kunskap och lång erfarenhet av arbete mot en mer jämlik och jämställd värld. I Bolivia saknas fortfarande hörselanpassning, tolktjänster, textning, kamratstöd och utbildning. Det brister också i demokrati och delaktighet och rätten till arbete och rätten till tvåspråkighet är inte tryggad.

Funktionshinderorganisationerna i Finland har lång erfarenhet av att jobba kring dessa frågor och i ett utvecklingssamarbete kan vi bidra med värdefulla lärdomar. Arbetet i Finland behöver också vidareutvecklas och svara mot dagens behov och där kan vi lära oss av varandra.

Dennis Ongei deltog i en pilotutbildning kring inklusion av personer med olika handicap in Kenya i maj. Bild: Matleena Järviö

Samarbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Kenya

Den kenyanska funktionshinderorganisationen KAIH och FDUV har samarbetat i elva år. Kenya Association of Intellectually Handicapped, KAIH, arbetar liksom FDUV för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

KAIH har cirka 2 500 medlemmar som hör till cirka 130 lokala stödgrupper i tolv distrikt i Kenya. FDUV besöker Kenya årligen för att följa upp hur medlen används, se över verksamheten och stödja de lokala grupperna och KAIH:s verksamhet. KAIH samarbetar med ministerier, lokala beslutsfattare, religiösa samfund och det internationella samfundet för att lyfta fram diskrimineringen och stigmatiseringen av personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga i Kenya.

När FDUV senast besökte KAIH möttes Erik Weyand från Åland av jubel och solskensleenden. Erik, som själv har en intellektuell funktionsnedsättning, reste till Kenya också år 2015 (HBL skrev om resan) och man har väntat på hans återbesök.

Socialarbetaren Marianne Ly, som även är mamma till ett barn med funktionsnedsättning, och FDUV:s koordinator Elina Sagne-Ollikainen, deltog också i resan.

FDUV:s delegation träffade en grupp ungdomar som kallas Self-Advocates och lokala stödgrupper för föräldrar. Ungdomarna är erfarenhetstalare som genom sitt engagemang i KAIH fått stärkt självförtroende. Via KAIH:s egen yrkesträning har de lärt sig färdigheter, varit på praktik och fått lön för arbete i frisörssalonger.

Erfarenhetstalare Erik Weyand och KAIH:s koordinator Fayel Achieng är båda födda i Nairobi. Bild: FDUV

För närvarande arbetar erfarenhetstalarna tillsammans med koordinatorn Fayel Achieng med ett projekt för att förhindra verbala och sexuella övergrepp och utnyttjande av personer med intellektuell funktionsnedsättning. En del av erfarenhetstalarna är också aktiva i Finska bibelsällskapets hiv-utbildningsnätverk i Kenya.

Inom KAIH utbildar erfarenhetstalarna poliser och domare i hur de ska bemöta personer medintellektuell funktionsnedsättning i rättsprocesser. Det är ofta svårt för en person med intellektuell funktionsnedsättning att berätta vad som hänt.

Viktigt med anhörigperspektiv

Det har visat sig vara värdefullt att ha en förälder med på FDUV:s uppföljningsresor till Kenya, någon som kan berätta om hur det är att vara anhörig. Marianne Ly – mamma till Sabrina – delade med sig av sina erfarenheter från både Senegal och Finland.

– Sabrina föddes i Finland och läkarna sade att hon kommer att leva ett år. Men hon levde över 17 år. Vi upplevde att det var viktigt att ta Sabrina med oss till alla de ställen vi själva var på. Det var ett sätt för oss att visa att alla räknas och alla ska få vara med.

Såväl erfarenhetstalarna i Self-Advocates som deltagarna i föräldragruppen Tunaweza lyssnar noga på Marianne. Tunaweza är swahili och betyder "ja, vi kan".

Grace Muthunbi är förälder till 38-åriga dottern Mothoni och koordinerar gruppernas aktiviteter. Grupperna har anställt en lärare som ger deltagarna yrkesträning dagligen.

– Många personer med intellektuell funktionsnedsättning har färdigheter bara de får rätt sorts stöd. Det lärde vi oss på en konferens som KAIH ordnade med mottot

Jehaca School finns i distriktet Kasarani och är en skola grundad för elever med särskilda behov. Bild: FDUV

"Independent but not alone" (självständig men inte ensam).

Grace berättar att flera av deltagarna har bildat familj, fått barn och stöds av sina föräldrar. Många har lärt sig göra kläder, smycken, frisyrer och tvål. De har lärt sig tala inför publik, sjunga och teckna, och tränat egenföretagande.

En mamma, Celi Desot, berättar att hennes liv blivit mindre tungt då hon ser att hennes två vuxna barn har en meningsfull vardag.

– Jag känner mig glad. Jag är också hoppfull över att arbetet inte pågår enbart i Kenya utan även i Finland och att det var föräldrar som startade det hela och var aktiva för sina barn.

FS Global synliggör personer med funktionsnedsättning i Thailand

Personer med funktionsnedsättning i Maehongsonprovinsen har begränsad tillgång till hälsovård, specialistvård terapi, utbildning, arbetstillfällen. Den första pilotfasen inleddes 2001 med ett bybaserat projekt, som senare utvecklades till att innefatta också ett centerbaserat skol- och yrkesförberedande program, där det också finns möjlighet till terapi av olika slag.

Samarbetet med lokala myndigheter har förstärkts efter hand som förtroendet stärkts och resultatet av arbetet noterats i byarna. Målsättningen för projektet har varit att garantera de rättigheter och tjänster som nämns i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Ansvaret delas av personer med funktionsnedsättning, deras familjer, deras närsamhällen och myndigheterna. Projektet strävar efter att tillhandahålla integrerade helhetsbaserade tjänster i samarbete med thailändska myndigheter, att stöda barnet som har en funktionsnedsättning eller personen i deras naturliga omgivning så att hen kan bli så funktionellt självständig som möjligt.

Genom arbetet vill FS Global erbjuda utbildningar åt thailändska myndigheter om tillgänglighet och en hinderfri miljö. FS Global arbetar med myndigheterna för att utröna tillgänglighet till och hinder för tjänster och rättigheter och utvecklar planer som personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till.

FS Global erbjuder också modeller för att hjälpa myndigheterna i implementering av sin policy och sitt program. FS Global ger utbildning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och stöder deras ansträngningar att få tillgång sina rättigheter. Personer med funktionsnedsättning får träning i yrkesfärdigheter och FS Global tar fram ett remissystem för arbetsplatser som anställer personer med funktionsnedsättning.

FS Global undervisar i beteende- och sociala färdigheter för barn för att förbereda dem att börja gå i lokala skolor. FS Global bedömer personernas behov av fysisk träning, utbildning, yrkesutövning, inkomstgenerering och anställning och hjälper dem att sätta upp individuella mål.

Provinsiella och lokala myndigheter blir via projektet medvetna om problem som gäller tillgång till tjänster och rättigheter och kommer att göra upp planer för att göra dessa tjänster tillgängliga på ett lokalt plan. Personer med funktionsnedsättning kommer att tala för och få tillgång till tjänster och rättigheter som Thailands regering garanterat dem.

Vuxna personer med funktionsnedsättning utvecklar yrkesfärdigheter, som kan leda till en anställning, och personerna kommer att kunna komplettera sina familjers inkomst. Barn med funktionsnedsättning kommer att få en utbildning. Klienter och familjer kommer att tillsammans planera vården och rehabiliteringen av familjemedlemmar med funktionsnedsättning.

FS Global/Jan Edström , Svenska Hörselförbundet/Viena Rainio , FDUV/Elina Sagne-Ollikainen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00