Permitteringarna minskar men situationen kan ändras snabbt – kan bli svåra tider för industrin

Coronakrisen har drabbat framför allt servicesektorn i form av permitteringar. Särskilt unga kvinnor har drabbats av permitteringarna. Bild: Laura Ukkonen/Lehtikuva

Servicesektorn drabbades hårt av permitteringar under coronavåren och industrin kan stå näst i tur, varnar chefsekonom på Finlands Näringsliv EK. Hur vi nu går vidare är avgörande, är experterna överens om.

När coronapandemin nådde Norden i våras blev många finländare permitterade på obestämd tid. Sedan dess har antalet permitterade minskat, men många väntar fortfarande på att få återgå till sina arbeten.

– Vi är inne på en positiv linje med färre permitterade för varje månad som går. Nu är det avgörande hur man går vidare, säger Heikki Räisänen, forskningsdirektör på Arbets- och näringsministeriet.

Som värst var läget i maj, och under sommaren har det sett successivt ljusare ut. Men ännu är de permitterade många: i slutet av juni var de knappt 117 000, vilket är över 107 000 fler än i fjol. Enligt riktgivande siffror från början av augusti är de fortfarande knappt 80 000.

Enligt Räisänen verkar de avvecklade restriktionerna ha haft önskad effekt för sysselsättningen. Också om epidemiläget förvärras på nytt betyder det inte nödvändigtvis en ny våg av permitteringar.

På våren tillämpades beredskapslagen, men den här gången tror Räisänen på mildare, mindre kategoriska restriktioner.

– Om åtgärderna inte är lika häftiga påverkas näringslivet inte lika mycket.

Många unga kvinnor

Undantagstillståndet har varit en dyster affär för sysselsättningen. Nästan var fjärde arbetstagare var arbetslös i något skede av våren, säger Heikki Räisänen.

Många av de permitterade jobbar inom restaurangbranschen, inom försäljning, inom småbarnspedagogiken eller med jobb som exempelvis skolgångsbiträden. En del hade inte angett sin yrkesgrupp.

Under tidigare ekonomiskt svåra tider har det varit den mansdominerade industrin som drabbats av permitteringar, men den här gången är många av de mest drabbade branscherna dominerade av unga kvinnor.

Hösten kommer att utvisa om den positiva linjen fortsätter eller om trenden vänder.

– Ju längre en person är permitterad, desto mer sannolikt blir det att personen får problem med att återvända till arbetslivet.

Långvariga permitteringar kan leda till arbetslöshet, och i värsta fall långtidsarbetslöshet som sätter sina spår i ekonomin, säger Räisänen.

Ingen konkursvåg – ännu

I början av epidemin tvingades speciellt företag som redan hade det svårt att klara sig att sluta när kassaflödet sinade tvärt.

Ännu syns ingen ökning av konkurser i vårens statistik, men en liten topp kommer antagligen att synas i statistiken i ett senare skede.

– De stödåtgärder som riktats till livskraftiga företag har haft effekt. Vi kommer antagligen inte att få en våg av konkurser.

Industrin kan drabbas

Vid Finlands näringsliv EK tror chefsekonom Penna Urrila inte heller på någon konkursvåg, men säger att hösten för med sig nya utmaningar.

– Om hösten blir svår kommer vi att se en ökning också i antalet konkurser, säger Urrila.

Han är orolig över att epidemin kommer att gå mot det värre igen och att nya restriktioner kommer att drabba speciellt servicesektorn – som redan har det svårt.

Dessutom kan industrin, som det hittills gått relativt bra för, drabbas härnäst.

– Det blir sannolikt svårare tider för exportindustrin men allt beror på hur epidemiläget utvecklar sig.

Medan fabriker stängde på många håll i Europa hölls läget relativt stabilt i Finland på grund av det lindriga epidemiläget, säger Urrila. Men nu kan också Finland stå inför ett bakslag när ingen vågar beställa nya maskiner och kryssningsfartyg på grund av det krassa ekonomiska läget.

– Om Europa drabbas av en investeringsfälla kommer det att drabba Finland, men med en viss eftersläpning. Industrin glider sakta men säkert neråt.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Jordnära studier drar fullt hus på Keuda Saaren kartano

Mer läsning