Penicillinet fyller 90 år - men nu börjar bakterierna göra motstånd

Hipp, hipp, hurra! I år är det 90 år sedan Alexander Fleming upptäckte det första antibiotikumet: penicillin. En upptäckt som räddat miljoner människors liv. Svarta moln vid horisonten hotar dock att kasta oss tillbaka till en tid då ett vanligt sår i foten kunde vara dödligt.

Som så många gånger tidigare gjordes upptäckten av en slump. Professor Fleming hade glömt att diska en bakterieodling när han for på semester. När han kom tillbaka hade bakterierna visserligen växt, men inte runt den mögelsvamp som också fanns i odlingen.

Fleming gick dock aldrig vidare med sin upptäckt. Det var först flera år senare, i skuggan av det förestående världskriget, som Flemings iakttagelse "återupptäcktes".

Att framställa penicillin visade sig dock vara svårt, varför det var först i krigets slutskede som det kom att användas i större skala för första gången. Läkemedlets potential stod omedelbart klar för de allierade. "Thanks to penicillin our soldiers will come home", hette det. Tack vare penicillin kommer våra soldater hem.

– Upptäckten av penicillin är en av de största medicinska upptäckterna någonsin. Den näst största, brukar jag säga, efter vaccinationerna. Plötsligt gick det att bota infektioner som man kunde dö av tidigare, som lunginflammation eller ett vanligt sår i foten, säger Stephan Stenmark, smittskyddsläkare i Västerbottens läns landsting i Sverige.

Fungerar inte längre

Dessutom, säger han, är antibiotika en absolut förutsättning för den högspecialiserade sjukvård vi i dag tar för given.

– Det är inte alla som tänker på det, men utan antibiotika kan vi inte ge de aggressiva cancerbehandlingar vi ger i dag, utföra transplantationer eller ha den avancerade kirurgi och neonatalvård vi har, eftersom dessa behandlingar är helt beroende av att det finns fungerande antibiotika.

Men nu, 90 år senare, är allt detta hotat. Detta eftersom bakterierna – med hjälp av speciella gener – kan bli motståndskraftiga, resistenta, mot antibiotika. Och ju mer antibiotika som används, desto större är risken att de utvecklar resistens.

Detta är en utveckling som pågått i decennier, men de senaste åren har den gått allt snabbare.

– Det finns länder där den redan gått överstyr. I södra Europa, delar av USA och i Vietnam är dödligheten högre på grund av antibiotikaresistens. Sjukvården kan vara jättebra, men människor dör för att antibiotikan inte längre fungerar som den ska.

Orsaken till den accelererande utvecklingen är att vi människor reser allt mer och att vi tar med oss bakterier som bär på dessa resistensgener hem.

– Det handlar inte om migrationen, utan om våra resvanor och till viss del om den mat vi importerar. Nyligen kom en rapport som visar att det år 2050 kommer att dö 10 miljoner människor per år om den här utvecklingen fortsätter. Nu tror inte jag att det kommer att bli riktigt så illa, men det visar ändå på proportionerna, säger Stephan Stenmark.

De bakterier som hittills blivit resistenta lever framför allt i tarmarna och i urinvägarna, vilket har gjort att det i dag finns infektioner i bukhålan, prostata, urinvägarna och äggledarna som är mycket svårbehandlade. I vissa länder nästan omöjliga.

Professor Alexander Fleming i sitt laboratorium på St Mary's i Paddington, London. På fredag har det gått exakt 90 år sedan han upptäckte penicillinet. Bild: Imperial War Museum

Inget piano

Vägen fram, enligt Stephan Stenmark, är att hitta helt nya sätt att döda bakterier på. Forskningsansträngningar görs, men hittills har det mest handlat om varianter på redan kända verkningsmekanismer. En orsak är att intresset från de stora läkemedelsföretagen har varit svagt.

– Det är en väldigt lång och krånglig väg att hitta helt nya mekanismer. Dessutom ligger det för lite pengar i antibiotika. Företagen vill helst sälja mediciner där man äter ett piller varje dag. Det pågår projekt med nya finansieringsmodeller, men det tar tid.

Dessutom har resistensen ironiskt nog resulterat i att företagen blir allt mindre intresserade av att hålla äldre antibiotika, som penicillin, vid liv.

– I exempelvis Indien fungerar penicillin nästan inte längre.

Försäljningen går ner och då finns det exempel på att produktionen av vissa preparat läggs ner, vilket kan drabbas oss i Norden där penicillin fortfarande fungerar, menar Stenmark.

– Det är ännu en konsekvens av den globaliserade värld vi lever i, att fungerande preparat försvinner från marknaden.

Han är dock hoppfull – men i så fall måste det satsas resurser.

– Det är klart att det går, men det här är inget självspelande piano. Jag träffar en del politiker, men i relation till hur viktigt alla tycker att det här är, så är det ganska modesta satsningar vi har sett hittills, säger han.

Fakta

Olika angreppssätt

Antibiotika är läkemedel som används vid infektioner orsakade av bakterier. Det vanligaste läkemedlet i denna grupp är fortfarande penicillin.

Olika antibiotika attackerar bakterierna på olika sätt. Vissa angriper deras cellväggar, medan andra hämmar deras tillverkning av proteiner.

Bakterierna kan dock ha speciella gener som gör dem motståndskraftiga, resistenta, mot ett visst läkemedel. Om antibiotika används kommer de bakterier som har dessa gener att överleva och växa, så att en större del av populationen till slut bär på dessa gener. Bakterier kan också utbyta arvsmassa med varandra, något som ytterligare kan förvärra utvecklingen av antibiotikaresistens.

Källa: Nationalencyklopedin, med flera.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46