”Pengarna tar slut om pensionerna höjs”

Nöjd med systemet. För första gången i det finska arbetspensionssystemets historia har vi balans mellan utgifter och finansiering. Jag tycker att systemet fungerar bra just nu, säger Pensionsskyddscentralens vd Jukka Rantala. Bild: Leif Weckström

Om medborgarinitiativet går igenom höjs pensionsutgifterna rejält på lång sikt. Kommande generationer tvingas betala notan, säger Pensionsskyddscentralens vd Jukka Rantala.

Enligt vd Jukka Rantala är Pensionsskyddscentralen en expertorganisation som tar fram beslutsunderlag för politikerna i form av forskning, beräkningar och statistik. Men Pensionsskyddscentralen själv tar inte ställning i pensionspolitiska frågor. Ändå råder det inga tvivel om vad Rantala anser om medborgarinitiativets krav på att överge det brutna indexet till förmån för ett renodlat löneindex.

– Medborgarinitiativet syftar till att höja pensionerna. Om initiativet går igenom i riksdagen och blir lag, så höjer det pensionsutgifterna rejält på längre sikt. Problemet är att det inte är gratis. Kostnadsökningen är avsevärd och yngre generationer betalar.

Enligt medborgarinitiativet kunde man gott och väl ta ut mer pengar ur pensionsfonderna för att höja arbetspensionerna, utan att systemet kollapsar. Varför är ni av annan åsikt?

– Det handlar inte om åsikter, utan om matematik. Om pensionerna stiger, så måste också pensionsavgifterna stiga, i detta fall med ungefär 6 procentenheter på längre sikt. Och om vi inte höjer pensionsavgifterna så börjar fonderna minska, om än i långsam takt. Men vid någon tidpunkt tar de slut.

Enligt Pensionsskyddscentralens huvudscenario är 2060-talet en tidpunkt när fondernas pengar tar slut om indexet ändras och avgifterna inte höjs. Det exakta årtalet är inte det viktiga, säger Rantala, utan strukturen. Han kallar inte Pensionsskyddscentralens kalkyler för prognoser i traditionell mening, utan strukturella värderingar av vad som kommer att hända under olika omständigheter.

– Om vi inte ändrar indexsystemet, så räcker pengarna. Då är de ganska konstanta i förhållande till pensionsutgifterna. Men om vi ändrar indexet och sedan håller pensionspremierna på samma nivå som i baskalkylen, så börjar fonderna minska omedelbart i förhållande till pensionsutgifterna. Det betyder inte att de genast minskar i euro. Men efter 2050 är utvecklingen snabb och pengarna tar slut på några år. Avgörande är sysselsättningsgraden och reallöneutvecklingen, eftersom de påverkar både premiebasen och pensionsutgifterna. Viktig är också fondernas avkastning, som i våra kalkyler är 3,5 procent realt på längre sikt, och under nästa årtionde räknar vi med 3 procent.

Enligt Rantala var syftet med den senaste pensionsreformen att vi ska kunna leva flera årtionden med nuvarande nivå på pensionsavgifterna, som är strax under 25 procent av lönen. Det anses vara en smärtgräns. Blir de högre, så inverkar det negativt på sysselsättningen.

I medborgarinitiativet pekar man på de dynamiska effekter som en ökad köpkraft hos pensionärerna skulle innebära, i form av ökad tillväxt, fler arbetstillfällen och större skatteintäkter. Varför räknar ni inte med några dynamiska effekter i era kalkyler?

– De dynamiska effekterna är marginella i relation till effekterna av själva indexförändringen. På kortare sikt kan det vara positivt för ekonomin om man tar mer pengar ur fonderna, men i något skede tar det negativa över. Det finns inga gratis luncher. Om argumentet för en indexändring är att man vill stimulera ekonomin, så finns mycket bättre sätt.

Hur kommer det sig att ni och Seniorrörelsen har så olika syn på utvecklingen?

– Genom att välja ut vissa tidpunkter och andra detaljer, och med tendentiösa fraser kan man skapa en bild som är vilseledande, utan att siffrorna i sig är felaktiga. Medborgarinitiativet använder ju våra kalkyler.

Är det nuvarande pensionssystemet bra? Borde det ändras på något sätt?

– För första gången i det finska arbetspensionssystemets historia har vi balans mellan utgifter och finansiering. Jag tycker att systemet fungerar bra just nu. Man måste alltid kompromissa mellan finansiering, pensionens nivå och jämlikhet mellan generationerna. Men det här är den bästa balansen vi någonsin har haft i Finland.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning