Pengar, kvoter och flexibilitet

DET SPIRAR. Fr.v. Joonatan, Susanna och Emilia har vattnat färdigt och studerar noga myllan i odlingslådorna. Lite grönt sticker det upp här och var.Bild: Kristoffer Åberg

Föräldrapengen i Finland är lägst i Norden. Det påverkar familjerna och väcker frågor kring regeringens villkor att en reform av föräldraledigheterna inte ska få kosta mer.

Tankesmedjan Agenda och Befolkningsförbundet har tillsammans gett ut en rapport som jämför familjeledigheterna i Finland och i de övriga nordiska länderna.

Rapporten har fått ett gott mottagande och fyller uppenbart en kunskapslucka eftersom den tar kål på (minst) tre myter som vi har värnat om i Finland.

Den första myten är att vår föräldrapenning skulle vara på nordisk nivå. Föräldrar i Finland får klart lägre ersättning än föräldrar i andra nordiska länder. Det får konsekvenser bland annat för hur mycket papporna stannar hemma. Men det påverkar också inkomstnivån, särskilt för de mest utsatta familjerna, som till exempel har drabbats av arbetslöshet. Det är i sin tur en viktig orsak till barnfattigdomen i Finland, som tyvärr ofta slår ut i långsiktiga och tråkiga konsekvenser. De kostar också.

Den högre ersättningsnivå som gäller särskilt i Sverige och Norge leder också till att familjerna kan förlänga tiden då föräldrarna är hemma. Genom att ta ut en lägre ersättning kan föräldrarna vara hemma längre – vilket de har råd med just för att utgångsnivån ligger högre.

Finland kan inte heller skryta med att vårt nuvarande system skulle vara flexibelt. I takt med att arbetslivet och familjeformerna har förändrats grundligt blir det allt viktigare att systemet kan anpassas till olika situationer. Allt fler försörjer sig som företagare – också de måste i praktiken kunna vara föräldralediga.

I Sverige kan föräldraledighetsdagar tas ut tills barnet är tolv år eftersom ledigheten går att spjälka upp.

Det finns många klara bevis för att pappor använder den föräldraledighet som är öronmärkt för just dem. Föräldraledighet som kan delas mellan föräldrarna används i praktiken i hög grad av mammorna. Om vi vill att också papporna ska sköta sina barn hemma borde de alltså få längre öronmärkta ledigheter – men systemet måste vara flexibelt.

Kvinnor ska inte behandlas sämre på arbetsmarknaden för att vi kan föda barn. Ändå sker det ständigt. Vägen till en bättre arbetsmarknadsposition för kvinnor går via ett delat ansvar för barnen. Kvoterna behövs eftersom vägen annars blir fruktansvärt lång.

Det breda intresset för att reformera föräldraledigheterna bottnar delvis i en oro för småbarnsmammornas låga sysselsättningsgrad. Den färska rapporten visar att också det är en myt. I och med att det är vanligare att finländska kvinnor arbetar heltid än i resten av Norden och dessutom gör en lång arbetskarriär verkar sysselsättningsgraden inte vara ett kvinnoproblem. Också de finländska männens, särskilt de äldres, sysselsättningsgrad är lägre än i Norden.

För tillfället har vi ett stort problem i att det föds så få barn i Finland. Barnlösheten gäller särskilt människor med en svag socioekonomisk ställning. Samhället behöver barn och människor måste ha möjlighet att tryggt kunna bejaka det grundläggande behovet att få barn och bli föräldrar även om de inte är förmögna.

Det är inte klokt att knussla med vare sig de ekonomiska förmånerna eller lösningar som gör att det går att kombinera barn med arbete, studier och vardagsliv i allmänhet.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00