Pengar fäller många äktenskap – lycka till EU

Bild: EPA/PATRICK SEEGER

Familjegräl handlar ofta om sprit och pengar. Det är det senare som familjen EU-27 drabbas av. Med brexit försvinner en bit av budgetramen efter 2020, och grälets repliker kan redan skrivas. De går ungefär så här.

Theresa May: Jag vill vara tydlig med en sak: Vi drar oss ur den inre marknaden. Det blir en hård brexit. Men jag kan tänka mig att lösa situationen för de EU-medborgare som redan nu är bosatta i Storbritannien, och de britter som är bosatta runtom i EU, redan innan vi förhandlar om resten. Det vore väl trevligt?

Angela Merkel: Lieber nicht. Den gubben går inte. Jag vet vad förhandlingar är. Tyskland kan bli ett av de länder som får betala ännu mer än tidigare i EU då Storbritannien drar sig ur, och då ska ingen plocka bort spelknappar vi kan behöva senare.

EU-medborgarna: Är vi spelknappar? Djiisus. När får vi veta var vi kan bo?

Spanien: Här bor 300 000 britter. Vi diskuterar gärna hur deras sjukvård betalas efter brexit.

Det där var väl – fritt formulerat – upptakten.

I fonden hörs smatter av lackskor, fastsmällda portföljer och dörrar.

EU-kommissionens förhandlare: Vi har räknat ut skilsmässans slutnota. Det rör sig om 40–60 miljarder som Storbritannien blir skyldig att betala för den budgetram som redan är planerad och löper fram till 2020.

Theresa May: Not likely. Go fish!

Här lämnar vi Theresa May i kulissen en stund.

Vi vet nu att "halvvägs inne" är uteslutet för brexit. Då finns inte heller några avgifter som kunde rulla in till EU enligt modellen för EES-länderna inom samarbetsområdet, till exempel Norge.

Tjugosju länder blir kvar, och nästa sjuåriga budgetram ska gälla 2021–2028. Armbrytningen om kostnaderna för skilsmässan är en sak, men det påföljande familjegrälet bland resterande 27 medlemsländer hägrar i nästa akt.

Mellan sex och sju procent av EU-budgeten faller bort med Storbritannien – tio miljarder av 160 miljarder per år – samtidigt som EU funderar på nya satsningar på försvarssamarbete. Storbritanniens nettoandel motsvarar ungefär den del av EU-budgeten som går till administration. Och tio miljarder är tre gånger mer än den summa EU tänkt satsa på humanitär hjälp för att motverka orsakerna till migration. För att göra ett par jämförelser.

Om alla medlemsländer skulle fortsätta dela på kostnaderna har professor emeritus Alan Matthews, expert på EU:s jordbrukspolitik, räknat ut att resterande länder får olika höga tilläggskostnader. Finlands EU-kostnader skulle öka med sju procent enligt hans mekaniska beräkning på 2015 års EU-budget, och Tyskland och Österrike skulle betala ännu mer.

Här börjar andra akten.

Finland: Vi hör till de få länder som deltagit i den överenskomna flyktingfördelningen, och tagit mot jämförelsevis mest. Det här är inte hållbart.

Polen och några till: Vi ser inte någon möjlighet att ta emot asylsökande enligt den här fördelningsplanen.

EU:s nettobetalare: (Sneglar på 13 miljarder i EU-stöd till Polen.) Jaha, när vi ändå river upp budgetramen finns det alltid möjlighet att se om hela fördelningen. Kan inte budgetpengarna riktas på ett annat sätt? Till exempel till dem som sköter sin del av flyktingfördelningen.

(Polen tystnar och sopar fram sina dubbla spår för säkerhets skull.)

Norbert Hofer, Österrikiska frihetspartiet: Ser man på, en räkning på fjorton procent högre avgifter för Österrike efter brexit? Jag må ha förlorat presidentvalet, men vänta tills mina väljare får höra om det här. Inte för att vi tänkt lämna EU, men lite bensin på lågorna skadar inte.

EU-medborgarna, fortfarande: Alltså, får vi bo kvar där vi är ute i Europa? Ska vi betala mer eller blir det några nedskärningar också i Bryssel?

Under tiden dukar ordförandelandet Malta fram middagsbordet inför toppmötet om EU:s framtid, den process som startade i Bratislava i höstas.

I Rom förbereds följande festmåltid, för att i mars 2017 fira 50-årsjubileet sedan Romfördraget.

Jean-Claude Juncker: Det är lugnt! Vi har lanserat en mysig diskussionsrunda för alla i EU. Hashtaggen är #EUdialogues och vi har redan inlett det i flera länder.

Finland: Ja, här inleddes medborgardialogen redan, med ett seminarium i riksdagens tillbyggnad. Där satt politiker, tjänstemän och ackrediterade journalister. Har ni inte alla varit där?

Medborgarna: Var?

Sylvia Bjon Reporter

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning