Pengar är en överskottsvara

Bild: Wilfred Hildonen

Man kunde överväga infrastrukturella ekonomiskt förnuftiga investeringar inom tillväxtcentra; investeringar som annars också snart blir nödvändiga.

Om någon för fem år sedan sagt att vi snart kommer att ha negativa räntor är det få som skulle ha trott på det. I dag torde det finnas enorma ca 12 tusen miljarder euro utlånade mot noll eller negativ ränta. Det är bland annat centralbankerna i USA och Japan som med sina räntesänkningar och så kallade kvantitativa lättnader bidragit till detta. Den europeiska centralbanken vidtog liknande åtgärder, men några år senare än de ovannämnda.

Orsaken till dessa penningpolitiska åtgärder är givetvis att man ville få fart på inflationen och tillväxten. En viktig orsak är också att man har velat få ner värdet på valutan och på detta sätt förbättra konkurrenskraften, men det låter bättre om man anför inflationen som orsak. I en värld där sysselsättningen blivit det mest brännande politiska problemet har man alltmer genom att hålla sitt lands valuta svag försökt främja sysselsättningen och hålla investeringarna inom landet. Inom eurozonen är ett sådant "valutakrig" förenat med svårigheter eftersom man inte kan tillgodose de enskilda ländernas särskilda behov i detta avseende.

I Sverige har Riksbanken explicit uttalat att såvida den klart undervärderade kronan visar tecken på att stiga i värde vidtar man åtgärder. Sverige lever i dag i en högkonjunktur delvis på grund av den egna valutan om man får tro landets finansminister. Tillväxten är cirka fyra procent medan vår är cirka en procent. Sverige har råd att slösa medan Finland är tvunget att spara samtidigt som Finland kraftigt skuldsätter sig. Vi är nog inte särskilt begåvade när det gäller penningpolitik. De senaste sex åren har vi förlorat cirka tjugo procent i standard mot Sverige och trenden fortsätter. Var skall detta sluta?

Men hur länge har centralbankernas penningpolitiska åtgärder effekt. Det vet ingen, men det är klart att effekten är i avtagande. Exempelvis i Kina behövdes det år 2008 före finanskrisen en dollar för att skapa en dollar tillväxt av BNP medan det i dag enligt Morgan Stanley krävs sex dollar för att nå motsvarande tillväxt.

Många världsledande ekonomer anser att nedskärningarna inom eurozonen gjort att bland annat offentliga investeringar uteblivit med påföljd att tillväxten avstannat i en internationell jämförelse.

Även om skuldsättningen snabbt ökar i vårt land är landet inte ännu med sina drygt 60 procent internationellt sett högt belånat. I en värld där pengar håller på att bli en överskottsvara och belåningen kraftigt ökar kunde man överväga infrastrukturella ekonomiskt förnuftiga investeringar inom tillväxtcentra; investeringar som annars också snart blir nödvändiga. Men också andra. Kunde det exempelvis visas att Guggenheimmuseet eller något annat liknande projekt vore en kick för landets turistnäring så varför inte.

Möjligheterna i dag är fortfarande många och att inte ta risker kan ibland vara den största risken; särskilt då alternativet är fortsatt hög arbetslöshet och att spara i takt med att skulderna växer och begåvningarna flyr.

Jubileumsåret nästa år borde inte firas i en anda av uppgivenhet och visionslöshet.

K-G Backholm Helsingfors

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00