Pence inledde Tallinbesök – Baltikum vill se att USA tydligt binder sig vid Natofronten

Den mest akuta oron över USA:s engagemang i militäralliansen Nato och försvarandet av Europa har gått om på sistone. Det bedömer Andres Kasekamp, professor i Baltikumpolitik vid Tartu universitet.

USA:s vicepresident Mike Pence är som bäst på besök i Estland. På måndag förväntas han försöka övertyga de baltiska ländernas ledare om att USA håller fast vid sina förpliktelser att försvara sina Nato-allierade.

– De största förväntningarna handlar om att Pence tydligt skulle säga att Natos femte artikel – försvarsgarantier för alla medlemsländer – fortfarande är i kraft och viktig, säger Kasekamp hemma hos sig i Tallinn i en intervju för FNB.

Under sommaren har president Donald Trump försökt övertyga sina europeiska partnerländer om att USA står bakom artikel fem och säkerhetsgarantier. Kasekamp påpekar att Trump också i övrigt tvingats anpassa sin försvars- och Rysslandslinje i enlighet med politiska realiteter – bland annat genom att ta kongressens önskemål i beaktande.

I helgen rapporterades att Trump kommer att underteckna lagpaketet om Rysslandssanktioner även om det tidigare spekulerades om att han kan lägga in veto.

Försvarsutgifter viktiga

Kasekamp säger att man i Estland är nöjda över att USA de facto ökat sin närvaro i Estland under Trumps tid vid makten, bland annat genom att föra in mera militärmateriel i landet.

– Estniska politiker och myndigheter anser att Trumpadministrationen åtminstone i Östersjöområdet gått in för en mer traditionell amerikansk linje, vilket speglar esternas önskemål, säger Kasekamp.

På sistone har ett antal Natoländer till exempel placerat omkring tusen soldater i Estland. Dessutom finns skilda bataljoner i Lettland, Litauen och Polen. Besluten om bataljonerna fattades redan innan Trump valdes till president, under Natos toppmöte i fjol somras.

Kasekamp, som tidigare lett Estlands utrikespolitiska institut, tror att det är framför allt två faktorer som fått Pence att resa till Tallinn: Estlands position vad gäller försvarsutgifter samt landets initiativförmåga i cybersäkerhetsfrågor.

Förutom USA verkar bara fem Natoländer i år uppnå militäralliansens långtidsmål, att försvarsutgifterna ska vara minst två procent av bnp. Ett av länderna som överskrider gränsen är Estland.

President Trump har på sistone upprepade gånger krävt att USA:s Natoallierade ska öka på sina försvarsutgifter.

– Det verkar som att Trumps huvudsakliga budskap mot Nato hela tiden är att de allierade bör satsa mera på försvaret. Så det är enkelt att förstå varför Estland valdes som mål för besöket, säger Kasekamp.

Pence inledde sitt tvådagarsbesök i Estland på söndagseftermiddagen och på kvällen träffade han Estlands premiärminister Jüri Ratas.

På måndag träffar Pence Estlands president Kersti Kaljulaid, Lettlands president Raimonds Vejonis och Litauens president Dalia Grybauskaite. 

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54