Pekka Sauri överväger att ställa upp i kommunalvalet

Kandidat? Pekka Sauri (Gröna) funderar på att ställa upp i kommunalvalet i april 2017. Hans namn nämns i borgmästarspekulationerna. Bild: HBL-arkiv/Niklas Tallqvist

Stadsdirektörstjänsterna i Helsingfors avskaffas i maj och ersätts av borgmästare och biträdande borgmästare. Då står fem direktörer utan tjänst. Spekulationerna om vem som kniper de nya topposterna är redan i gång.

Helsingfors stads ledarskapsreform – den så kallade borgmästarmodellen – innebär att den som suktar efter en borgmästarpost först måste väljas in i stadsfullmäktige vid kommunalvalet 2017. Den nuvarande stadsdirektörstjänsten och de fyra jobben som biträdande stadsdirektör försvinner i maj och ersätts av en borgmästare och fyra biträdande borgmästare som utses av stadsfullmäktige bland de invalda medlemmarna.

– Poängen är att man nu öppet medger att de här är politiska utnämningar, vilket de i praktiken redan varit. Smygpolitiseringen försvinner och titlarna förändras, men tjänsterna förblir ungefär som nu, säger Björn Månsson som leder SFP:s grupp i stadsfullmäktige.

Frågan, som bland annat Helsingin Sanomat nyligen ställde, är vad de nuvarande topptjänstemännen – stadsdirektör Jussi Pajunen (Saml) och de biträdande stadsdirektörerna Anni Sinnemäki (Gröna), Pekka Sauri (Gröna), Pia Panhelainen (Saml) och Ritva Viljanen (SDP) – tänker göra.

Sauri: Valet är första steget

Av kvintetten meddelade Pekka Sauri, 63, biträdande stadsdirektör med ansvar för byggnads- och miljöväsendet, under tisdagen att han överväger att ställa upp i kommunalvalet. Det skulle kunna göra honom aktuell för en borgmästarpost, men den saken vill Sauri ännu inte ta ställning till.

– Om jag vill fortsätta på någon post gäller det att ställa upp, konstaterar han.

Skulle du vilja bli borgmästare då?

– Jag överväger. Det första steget är att ställa upp.

Men du utesluter inte borgmästarposten?

– Jag kan inte säga mer. Stadens nya sektorchefsposter tänker jag hur som helst inte söka.

Sannfinländarna publicerade på onsdagen två kandidater för en borgmästarpost och för nästa fullmäktige. Det är riksdagsledamoten och fullmäktiggruppens ordförande Mika Raatikainen och Mari Rantanen, nu suppleant i fullmäktige som efter en medlemsomröstning utnämns till borgmästarkandidater.

De nya sektorcheferna som Sauri nämner är fyra till antalet. Jobben uppstår då stadens verk sammanförs till fyra sektorer: social- och hälsovårdssektorn, utbildningssektorn, kultur- och fritidssektorn och en teknisk sektor som har hand om byggnads-, planerings- och miljöärenden.

– Sektorcheferna blir som kanslichefer åt de biträdande borgmästarna, som därmed kommer att ha det högsta politiska ansvaret för varsin sektor, förklarar Björn Månsson.

Högavlönad kanslichef

På motsvarande sätt ska också själva borgmästaren ha en kanslichef som sin högra hand, en tjänst som enligt Månsson kan jämföras med statsrådets kanslichef. Borgmästarens kanslichef, med en månadslön på 14 000 euro, är samtidigt sektorchefernas chef.

Den här tjänsten utlystes redan i somras och har sökts av 23 personer, däribland den nuvarande biträdande stadsdirektören Ritva Viljanen. Hon är den enda av de sittande stadsdirektörerna som inte har en bakgrund som kommunalpolitiker.

– Hon kom från Inrikesministeriet och söker kanske kanslichefstiteln för att hon inte vill ställa upp i val den här gången heller, vilket alltså är en förutsättning för att kunna bli borgmästare eller biträdande borgmästare, säger Månsson.

Söker chefsjobb. Ritva Viljanen (SDP), den enda av de nuvarande stadsdirektörerna som inte har en bakgrund i kommunpolitiken, siktar på posten som borgmästarens högra hand. Bild: Tor Wennström

Står mellan Saml och De gröna

Hur de andra direktörerna tänker agera är ovisst. Stadsdirektör Jussi Pajunen säger till HS att det är lång tid kvar till slutet av maj då tjänsten försvinner, och att hans mål är att "göra någonting aktivt" också efter det.

Avgående stadsdirektör. – Det är ännu en lång tid kvar till våren och fram till dess sköter jag det här jobbet så bra jag kan, säger Jussi Pajunen (Saml) vars tjänst försvinner i maj 2017. Bild: Tor Wennström

– I praktiken finns det två partier som kan konkurrera om borgmästarposten: Samlingspartiet och De gröna. Hos Samlingspartiet är det öppet vem man sluter upp kring: det blir knappast Pajunen, och Jan Vapaavuori har redan hunnit säga nej. Hos De gröna kan det bli Pekka Sauri eller Anni Sinnemäki, spekulerar Månsson.

Anni Sinnemäki, biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplanering och fastighetsverksamhet, är lika förtegen som Sauri och Pajunen.

– Antingen ställer jag upp eller så gör jag det inte, säger Sinnemäki, som liksom Sauri inte planerar att söka något av sektorschefsjobben.

Avvaktar. Biträdande stadsdirektör och tidigare riksdagsledamoten Anni Sinnemäki (Gröna) har inte meddelat om hon ställer upp i valet eller aspirerar på posterna som borgmästare eller biträdande borgmästare. De nya sektorschefstjänsterna sneglar hon inte på. Bild: HBL-arkiv/Benjamin Suomela

Pia Panhelainen, som utnämndes till biträdande stadsdirektör för social- och hälsovårdsväsendet då Laura Räty lämnade posten för att bli affärsverksamhetschef på vårdföretaget Suomen Terveystalo, utesluter däremot inte en sektorschefstjänst.

– Jag ska fundera på tjänsten som chef för social- och hälsovårdssektorn när den ledigförklaras, säger Panhelainen till HS.

Till saken hör också att Helsingfors stad inte sparkar sina direktörer. Den som tappar mark i samband med reformen erbjuds nya uppgifter.

Statusskillnad förvånar

Björn Månsson framhåller att de mest genomgripande förändringarna som förvaltningsreformen medför egentligen inte syns i ledarskiktet, utan i nämnderna och direktionerna.

– Alla ungefär 30 nämnder och direktioner ersätts av fyra "supernämnder" med sektioner under sig. Det blir alltså bara en nämnd per sektor, och till exempel svenska Arbis mister sin egen direktion, säger Månsson.

Den största nackdelen är enligt Månsson att antalet förtroendevalda på nämndenivå minskar från 300 till 200.

– Det betyder också färre svenskspråkiga förtroendevalda, men vi utgår ifrån att de svenskspråkiga ska vara representerade i alla nämnder. Den svenska sektionen under utbildningsnämnden kvarstår.

Månsson förundrar sig också över lönerna som de framtida sektorcheferna ska kvittera ut. Alla chefer får en månadslön på 12 000 euro, utom chefen för kultur- och fritidssektorn som får 10 000.

– Varför ska man göra en statusskillnad? Det motiveras med att kultur- och fritidssektorn är den minsta sett till budget och arbetskraft, men de andra tre är inte heller lika stora sinsemellan.

Märkliga chefslöner. Björn Månsson (SFP) förundrar sig över att staden markerar statusskillnader mellan de olika sektorerna när lönerna för de nya chefsjobben bestäms. Bild: HBL-arkiv/Jenny Bäck

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning