Passivt drickande

Bild: Mostphotos

Visst, absolut. Alla skall få dricka så mycket de vill. Så länge de inte skadar någon annan med sitt drickande, eller hur? Och det är ju där som skon klämmer.

För en tid sedan deltog jag i en nordisk kongress om välfärd och skillnader i hälsa. På kongressen presenterade professor Franco Sassi forskning om bland annat kostnadseffektiva hälsopolitiska åtgärder. I sin presentation utgick han från hur hälsopolitiska satsningar påverkar den ekonomiska tillväxten nationellt. Ett av exemplen gällde alkoholpolitiken, där han visade hur man genom att strama åt alkoholpolitiken främjar landets ekonomiska tillväxt.

Ekvationen är säkert komplicerad, men tabellerna och kurvorna såg faktiskt ganska enkla ut. De viktigaste åtgärderna gäller tillgång, marknadsföring och prissättning. Med andra ord: genom att begränsa öppethållningstider, höja skatter och genom att begränsa marknadsföring främjas landets ekonomiska tillväxt.

Genom dessa ganska enkla åtgärder minskar sjukledigheterna och sjukpensioneringarna samtidigt som individernas arbetskarriär förlängs. Goda nyheter, med andra ord, och exakt det som vår regering strävar efter. Men där tar de goda nyheterna slut. För de alkoholpolitiska åtgärder som regeringen föreslår handlar i stort sett om att öka tillgången till och förbrukningen av alkohol. Här går regeringen i en annan riktning än i många andra länder i Europa, där alkoholpolitiken har stramats åt under de senaste decennierna.

Men så har vi argumentet som handlar om den personliga friheten. Visst, absolut. Alla skall få dricka så mycket de vill. Så länge de inte skadar någon annan med sitt drickande, eller hur? Och det är ju där som skon klämmer. Det negativa med passivt rökande är något de flesta förstår och omfattar, och det kunde vara svårt att argumentera för den personliga rätten att bolma i ett utrymme där det finns spädbarn.

Passivt alkoholbruk är dessvärre ännu skadligare. Skadeverkningarna kan indelas i tre kategorier: skadeverkningar på närstående, skadeverkningar i det offentliga rummet, och skadeverkningar på makroekonomin. Enligt rapporten "Suomi juo" från 2010 uppger över hälften av kvinnorna och trettioåtta procent av männen att de lider av en närståendes alkoholbruk. Närstående drabbas på många olika sätt, såsom försämrad ekonomi, otrygghet, relationsproblem, mentala problem, våld, behovet av att skapa kulisser för att dölja alkoholbruket etcetera. Allra värst drabbas barnen.

Skadeverkningar i det offentliga utrymmet syftar på den otrygghet som skapas i bussar, på gatan och så vidare. Enligt samma rapport har en tredjedel av vuxna finländare uppgett sig varit rädda för en okänd berusad person under det senaste året. Skadeverkningar på de offentliga finanserna drabbas vi naturligtvis alla av, och de är omfattande. Vi är med andra ord passiva drickare allesammans, och de flesta av oss aktiva dessutom.

Finns här en blind fläck kanske, någonstans? Skulle det vara dags för oss att börja med en modern och hälsofrämjande alkoholpolitik, och på riktigt fundera på hur alkoholbruket kan förändras i en mera hänsynsfull riktning? Och starta med att erkänna fakta?

Mirjam Kalland professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39