Partiet styr och marknaden ställer

Bild: Pressbild

Eeva Eronen ser i sin nya bok nyckeln till utvecklingen i Kina i att det kommunistiska partiet tog lärdom av Sovjetunionens sönderfall. Människor ska hållas nöjda genom att produktionen utvecklas och levnadsstandarden stiger.

Eeva Eronen: Jättiläisen askeleet. Matka Kiinan talouteen

Gaudeamus 2017, 339 sidor

Det finns inget land i världen som så snabbt vuxit fram som en ekonomisk och politisk stormakt som Kina. Under 2000-talet har Kina utvecklats från en leverantör av masstillverkade produkter av medelmåttig kvalitet till världens andra största ekonomi, på god väg att ta ifatt västs teknologiska försprång.

Det har skett med en säregen modell där marknadsekonomi och moderna företag inrättas samtidigt som det kommunistiska partiets styrning görs än mer allomfattande.

I en informationsrik bok ger ekonomijournalisten Eeva Eronen en introduktion till det kinesiska ekonomiska undret, med alla svårhanterliga problem det har som sin frånsida. Eronen har bott två år i Shanghai, som med sina kolossala skyskrapor symboliserar den explosiva utvecklingen, där vinnarna gör och talar om pengar medan de som inte hänger med trängs ut till stadens utkanter.

Eronen ser nyckeln till utvecklingen i Kina i att det kommunistiska partiet tog lärdom av Sovjetunionens sönderfall. Produktionen ska utvecklas och levnadsstandarden öka för att människor ska hållas nöjda. Det finns ett outtalat samhällsfördrag enligt vilket medborgarna inte blandar sig i politiken såframt ekonomin växer med tillräcklig fart. Tanken är att ett stramt politiskt system ger stabilitet och att det ger partiet rätten till makten.

Skriande ojämlikhet

I verkligheten råder brist på stabilitet. Avsaknaden av reformer som hotar partiets maktposition skjuter fram problemen. Demonstrationer och strejker är officiellt förbjudna men i praktiken dagliga.

Den rikaste procenten av hushållen äger en tredjedel av all förmögenhet i Kina. Samtidigt är det svårt att minska fattigdomen. Det löser inte problemet att flytta människor från landsbygden till städerna, där fattigdomen återuppstår i de nybyggda stadsdelarna.

En del har kunnat göra vinster på privatiseringen av bostadsmarknaden medan andra kammat noll. På landsbygden har de orättvist fördelade jorddispositionsrättigheterna varit en återkommande orsak till protester.

Det är bara korruptionen kineserna är mera bekymrade över än den skriande ojämlikheten. Och för dem som går igenom den sociala uppgången är konkurrensen tärande – en intervjuad professor klagar över att den börjar redan i daghemmet.

Finanskris?

Frågan som hela världen är intresserad av är om en finanskris kan bryta ut i Kina. Den offentliga sektorns, hushållens och företagens sammanräknade skuld uppgår till 260 procent av bnp. Skuldekvationen går ut så länge avkastningen är högre än räntan, men det finns en gräns för de lönsamma investeringarna. Kina skyddas av att utlandsskulden är rätt liten och att landet har stora valutareserver.

Finlands växande handelsförbindelser med Kina symboliseras av Kones 236 meter höga testtorn i Kunshan. Nokias uppgång och fall på den jättelika kinesiska mobilmarknaden är en affärslegend i sig. Importen från Kina är större än exporten till Kina, bland annat importerar Finland maskiner och textilier.

Reflexion saknas

Jättiläisen askeleet var en av sex kandidater till Fack-Finlandiapriset 2017. Eronens utomordentliga sakprosa är till stil och grepp som ett utvidgat journalistiskt reportage, med både möten med människor och analys av strukturer. För att nå ända fram till prisnivån borde det kanske finnas en djärvare reflektion över sakernas gång.

Flera experter kunde ha intervjuats om den kinesiska modellens framtidsutsikter och kring varför Kina inte klarar problemet med en ojämlik inkomstfördelning bättre än de nyliberalistiska ekonomierna.

Mikael Kosk Journalist

Hälsningar från riksdagen

Politiken möter många utmaningar, inte minst från populistiska och bakåtsträvande rörelser i Finland och i Europa. Jag vill fortsätta som riksdagsledamot och arbeta för en politisk kursändring i värdefrågorna. 15.3.2019 - 15.02