Park står mot kyrka i Jekaterinburg – frustration över korruption och kyrkans växande makt

Demonstranter mötte poliser på måndagskvällen i Jekaterinburg. Bild: Kirill Zarubin/TT-AP

Kyrkan vill bygga en katedral. Medborgarna vill ha kvar sin park. I Jekaterinburg pågår ett bråk som är en del av en växande konflikt i Ryssland, där kyrkan får allt större makt.

De dansar till Queen och Viktor Tsoj – stadsborna i Jekaterinburg som hellre vill ha en grönskande park än en kyrka.

Valet av musik är symboliskt. Både Queen och Tsoj (perestrojkans rockikon) symboliserar uppror.

I måndags kväll gick några hundra invånare i Jekaterinburg ut i parken vid Plosjtjad Truda och demonstrerade mot att området hade spärrats av för ett kyrkbygge. De drabbade samman med vakterna och konfrontationen pågick ända till tisdag morgon.

Ett slags kombinerat uppror mot klerikalism och korruption är vad som pågår i Jekaterinburg just nu. Kyrkan vill bygga en katedral och stöds av staden och religiösa aktivister. Medborgarna vill ha kvar sin park.

Ryskortodoxa kyrkan har historiska anspråk på platsen. Här låg en kyrka mellan 1764 och 1930, Jekaterina-katedralen som sprängdes av bolsjevikerna Förstörelsen var ett led i bolsjevikernas systematiska politik att utrota religioner.

År 2010 fattades beslutet att kyrkan skulle återuppbyggas. Sedan dess har processen gått i stå.

När området nyligen spärrades av för att kyrkbygget skulle inledas, blev reaktionen ögonblicklig. Hundratals människor gick ut för att stoppa bygget. Staket revs ner och en brokig blandning av privata vaktbolag, religiösa aktivister och professionella MMA-kampidrottare försvarade bygget. Polisen förhöll sig passiv, enligt ögonvittnen.

Jekaterinburg, huvudstaden i Ural, är känd för sina hårdföra industriarbetare och sin banditmaffia – men också för sin från Moskva oavhängiga intellektuella och politiska tradition. Det är ingen slump att Rysslands första president Boris Jeltsin föddes här. I många år hade staden en oberoende borgmästare vid namn Jevgenij Rojzman.

På senare år har Ryssland skakats av en mängd mindre demonstrationer. Provinserna revolterar mot att de tvingas ta emot Moskvabornas sopor, mot den höjda pensionsåldern och nu mot kyrkobyggen.

Alla protester handlar om en sak: Folk är ursinniga över att aldrig bli tillfrågade. Dessutom genomförs besluten ofta på ett klumpigt och inkompetent sätt av tjänstemän och beslutsfattare, vilket gör att även nödvändiga åtgärder inte får avsedd effekt.

På sociala medier skapas snabbt grupper av medborgare som protesterar mot enskilda beslut. Ofta får de starkt genomslag och är ytterst svåra för beslutsfattarna att skaka av sig.

Få demonstranter i Jekaterinburg är emot kyrkan i sig. Det handlar framför allt om att folk upplever att deras urbana miljö förstörs och ingen frågar dem om de hellre vill ha en park eller en kyrka.

I bottnen ligger också en stark frustration över vetskapen att alla stora byggprojekt i Ryssland så gott som undantagslöst involverar korruption. Att tjänstemän och beslutsfattare gärna ger tillstånd till stora projekt där mycket pengar är involverade beror på att de räknar med att få en bit av kakan.

– Efter alla protester mot pensionsreformen hade man trott att tjänstemännen åtminstone skulle undvika att irritera folk ytterligare. Men det kliar i fingrarna på dem och nu ger de sig på områden som är mycket farliga, där folk upplever att deras privata liv blir kringskuret, skriver statsvetaren Aleksandr Kynev i oberoende 7x7.

Anna-Lena Laurén Korrespondent i Moskva

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning