Parisisk atmosfär vilar över Ham

Många var finländarna som såg ljuset i Paris. Helsingfors konstmuseum Ham har samlat verk från perioden mellan 1880 och 150-talet i sin nya utställning Air de Paris.

Air de Paris

Helsingfors konstmuseum till 12.8

Galleristen Leonard Bäcksbacka (1892-1963) visade sin första utställning med modern fransk konst i Konstsalongen 1938. Under årens lopp återvände han ofta till Paris och ställde ut konst av både finska konstnärer som studerade och bodde där, samt av franska konstnärer vars verk också ingår i den konstsamling han skapade och som Ham erhöll som donation 1976.

Samlingens verk utgör stommen i Air de Paris, den nya utställningen hos Ham. Många andra museer och kollektioner har också bidragit till visningen där tyngdpunkten ligger på finskt måleri under 1930-talet. Utställningen är uppbyggd som en vandring i Bäcksbackas fotspår. Vi promenerar genom parkerna, längs stadens gator och sitter på kaféerna. Ateljébesök och cirkusunderhållning blir det också. Promenaden bjuder på de favoritmotiv som konstnärerna ofta återkom till, faktiskt under flera generationer. Utställningens äldsta målning är från 1880 och de nyaste från femtiotalet.

Parker, gator och fritid

Redan sekelskifteskonstnärerna kände till Albert Edelfelts stora målning I Luxembourgparken i Paris från 1887, men i själva verket målade August Uotila parkmotiv i Paris redan sju år tidigare. Många både finska och franska konstnärer gjorde detsamma under åratal. En av dem var Torsten Wasastjerna. Tre av hans skissartade vyer i pastelltoner från 1890 fångar det parisiska ljuset på ett charmigt sätt. Eero Snellman målade en helt annorlunda färgstark vy med prunkande rabatter i samma park 1913.

Inte bara Albert Edelfelt målade Luxembourgparken. Här är Torsten Wasastjernas Luxembourg-trädgård anno 1890. Bild: Hanna Kukorelli

Gatorna och sevärdheterna i Paris visas upp på många dukar. Marcus Collin målade Bokstånd vid Seines strand 1910. Hans intresse fångades av storstadens människovimmel i en livlig komposition som är – för tiden – modigt beskuren. Mikko Oinonens vy från 1908 hör till de färgstarka – han hörde till Septemgruppen som bildades 1912. Ragnar Ekelund däremot presenterar Notre Dame i en lugnt meditativ folktom vy från 1920-talet. Konstnärens fokus ligger på formernas och ytornas samspel. De fina färgharmonierna förmedlar en helt annan känsla av parisisk atmosfär och stämning än de grannare vyerna – men bägge fångar olika sidor av parisiskt liv.

Marcus Collin målade Bokstånd vid Seines strand 1910. Hans intresse fångades av storstadens människovimmel i en livlig komposition som är – för tiden – modigt beskuren. Bild: Hanna Kukorelli

Kaféer och restauranginteriörer hör till de färgstarkare skildringarna. Adrien Holy målade På restaurang år 1939. Det är speciellt kvinnornas brokigt mönstrade kläder och granna färger som bidrar till feststämningen. Målningen skildrar nya tider när det hade blivit passande för kvinnor att gå ut tillsammans på restaurang.

Färgstarkt och expressivt

Redan när Leonard Bäcksbacka 1915 grundade Konstsalongen, var han intresserad av ett måleri baserat på kraftiga färger och expressiva fritt virvlande penseldrag. Den finska Septemgruppen grundades 1912. Gruppens konstnärer med sina regnbågsfärger är väl företrädda i samlingen.

Galleristen Leonard Bäcksbacka är här porträtterad av Mikko Carlstedt 1917. Bild: Yehia Eweis

Galleristens preferenser höll i sig genom åren och påverkade också hans senare konstval. I Paris blev han genom finska konstnärer i staden bekant med den franska konstnärsgruppen "Peintres de la Réalité poetique" (Den poetiska realismens målare). Till dem räknas exempelvis Maurice Brianchon, André Planson och Roger Limouse, vars arbeten ingår i utställningen. Gruppen gjorde sig gällande under några decennier från och med trettiotalet. Deras teman inbegrep bland annat beundrande lovsånger till "kvinnan" – ett tema som märks tydligt bland utställningens många motiv med kvinnor i huvudrollen. Gruppen förverkligade ofta sina visioner med hjälp av en intensivt färgsprakande palett. Deras uttryckssätt passade bra ihop med Bäcksbackas egen konstsyn.

Marica Gripenberg