Parasiterna tackar för folkökningen och klimatförändringen

Tuomas Aivelo skriver vetenskapsbloggen Kaiken takana on loinen och har gett ut sin första bok om parasiter. Han har precis inlett följande projekt, att forska i Helsingfors stads råttor. – Får vi klarhet i populationens storlek och struktur borde vi kunna modellera hur råttornas parasiter och virus sprider sig, säger han.Bild: Peter Buchert

De finns överallt, de lever på vår bekostnad och vi kan aldrig bli kvitt dem. Vi tvingas leva med parasiter, precis som våra förfäder gjort. Med klimatförändringen ökar risken för att parasitburna tropiska sjukdomar sprider sig norrut, säger forskaren Tuomas Aivelo.

– Lilla leverflundran, svarar Tuomas Aivelo på frågan vilken hans favoritparasit är.

Aivelo är ekolog, evolutionsbiolog och populär vetenskapsbloggare. Nu kan han också titulera sig författare. Debutboken Loputtomat loiset (Like) kom ut i veckan.

Det finns otaliga former av parasiter av vilka bara en bråkdel utnyttjar människan som värddjur. Betydligt fler parasiterar på andra djur eller på växter.

Tuomas Aivelo har studerat fästingar i Schweiz och han har letat andra parasiter i apors avföring på Madagaskar. Av alla parasiter han bekantat sig med är det alltså lilla leverflundran som fascinerar honom mest.

– Den är platt och ganska liten, och dess liv är oerhört mångfacetterat då den utnyttjar olika värddjur i olika skeden, säger han.

Lilla leverflundrans liv börjar med att den blir uppäten redan som ägg. Det är landlevande snäckor som mumsar i sig äggen, som de finner i däggdjursavföring. Inuti snäckan kläcks äggen, och ut kommer ett slags larver.

Larverna utvecklas i snäckan och förökar sig könlöst innan de kommer ut med det slem snäckan lämnar efter sig. Slemmet är gourmetmat för intet ont anande myror. Med slemmet får myrorna lilla leverflundrans andrastadieslarver i sig. Dessa är avancerade parasiter som fördelar arbetsbördan listigt.

– En eller två av larverna angriper myrans hjärna, resten bildar cystor på dess kropp, säger Aivelo.

Med angreppet på hjärnan och centrala nervsystemet lyckas lilla leverflundrans larver manipulera myrans beteende. Myran får för sig att klättra upp på ett grässtrå när det blir kväll. Cystorna gör myran klumpig, och längst ut på grässtrået, där risken för att bli uppäten är störst, paralyseras myran (forskarna talar om kataleptisk kramp). Om allt går lilla leverflundrans väg kommer ett betande men inte så nogräknat får och slukar myran med grässtrået i gryningen.

– På så sätt kommer larverna in i fårets tarmkanal. Där når de sitt slutmål, levern, säger Aivelo.

Leverflundrans larver livnär sig på blod och vävnader och förökar sig. Ägg kommer ut med fårets avföring, som lockar till sig snäckor, och så vidare.

– Parasiter är fascinerande. Jag har lärt mig att respektera dem, säger Aivelo.

Också människor kan drabbas av lilla leverflundran, men bara om man äter myror.

– Det har veterligen förkommit två fall i Finland. Båda gångerna hade en man faktiskt ätit myror, säger Aivelo.

Löss trivs i sällskap

Tuomas Aivelo har främst fokuserat på arter som parasiterar på människan och typiskt framkallar sjukdomar.

– Men jag är inte läkare. Jag ser på parasiterna som ekolog och evolutionsbiolog, påpekar han.

Människan drogs med parasiter redan i förhistorisk tid, när våra förfäder var jägare-samlare. Med jordbruket och de bofasta samhällena tog människans samlevnad med parasiterna nya vändningar: mässlingen och influensan härstammar från samlevnaden med husdjur. Zika, ebola och borrelios är moderna sjukdomar som kommer från kontakter med vilda djur.

Folkökning och urbanisering ger grogrund för fler parasiter.

– Ju fler människor som lever i nära kontakt med varandra desto lättare sprids parasiter, och ju fler parasiter desto större genetisk mångfald bland dem, säger Aivelo.

På dagis där många små barn umgås fysiskt med varandra trivs som bekant inte bara löss utan också virus som effektivt sprider sjukdomar. Samlevnaden mellan människor och parasiter är en slags kapplöpning som vi inte kan vinna, men:

– Jag tycker att vi ligger rätt bra till i det här loppet. Det finns riskfaktorer, men läget är under hyfsad kontroll, säger Aivelo.

Klimatet kan spela in

Den värsta pandemin i människans historia är förvisso Spanska sjukan, en influensa som härjade för 100 år sedan och krävde 50–100 miljoner liv, av vilka 25 000 i inbördeskrigets Finland.

– Man vet inte varifrån Spanska sjukan kom, men från Spanien var det åtminstone inte. Spanien var ju inte med i första världskriget, säger Tuomas Aivelo.

Däremot vet man hur viruset såg ut, att det uppstod i samband med kriget och att Spanska sjukan var en zoonos som smittade människor via fåglar. Detta, säger Aivelo, är typiskt för pandemier. De tar fart vid kulturhistoriska brytningsskeden, när livsmiljöer splittras. Klimatförändringen i kombination med folkökningen och stor global rörlighet jämnar mark för parasitburna sjukdomar.

Till exempel zikaviruset löpte jorden runt på bara ett år, och denguefebern har nått Europa eftersom de myggor som sprider dengue trivs med det sydeuropeiska klimatet. Lilla leverflundran och många andra parasiter kan sprida sig norrut med klimatförändringen. Tuomas Aivelo varnar ändå för alltför direkta kopplingar mellan klimatförändringen och en ökad risk för parasitburna pandemier.

– Risken beror på hur klimatförändringen påverkar parasiternas mellanvärdar. Det är avgörande för hur parasiterna klarar sig.

FAKTA

All världens parasiter

Ordet parasit kommer från grekiskan där "para" betyder "vid" och "sitos" betyder föda. Parasitism är mycket utbrett och innebär att en organism lever på en annan. Parasiten gynnas och värdorganismen missgynnas.

Det finns utvärtes- eller ektoparasiter som löss och fästingar, och invärtes- eller endoparasiter som binnikemaskar och leverflundror. Parasiter kan sprida sjukdomar som malaria eller bilharzia via sina värddjur.

Parasiter som dödar värddjuret eller förhindrar det att föröka sig kallas parasitoider. Parasiter som parasiterar på andra parasiter kallas hyperparasiter. Djur som stjäl föda av andra djur kallas för kleptoparasiter (exempelvis kustlabben) medan fåglar som parasiterar på andra fåglars bon kallas boparasiter (göken är kändast).

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00