Pappakvoter effektivast

Det är glädjande att föräldraledigheterna har tagit sin berättigade plats på den politiska agendan. En färsk utredning bekräftar att särskilda pappakvoter behövs.

Centerns Annika Saarikko, som ska ta över som omsorgsminister efter partikamraten Juha Rehula under våren 2017, välkomnar diskussionen om föräldraledigheterna. Men Saarikko säger också klart att den här regeringen inte kan förverkliga reformen.

Regeringsprogrammet nämner inget om att förnya föräldraledigheterna. Det skulle inte behöva vara ett hinder om de tre regeringspartierna kunde komma överens, men utsikterna för det är inte särskilt goda.

Det finns flera orsaker till att föräldraledigheterna har fått en ny tyngd.

Oppositionspartierna, särskilt De gröna, SFP och Vänsterförbundet, har länge talat om behovet.

Inte minst SFP förtjänar en eloge eftersom en helhetsreform av föräldraledigheten är det viktigaste elementet i partiets skuggbudget. Ett sätt att ge frågan tyngd är att prioritera den inom den ekonomiska politiken.

Men också andra aktörer har varit aktiva. Till dem hör fackcentralen FFC, som presenterade sin egen modell i våras.

Också Samlingspartiet har aktiverat sig. I maj föreslog ministrarna Sanni Grahn-Laasonen och Lenita Toivakka att hemvårdsstödet ska förkortas och föräldraledigheten förlängas. Nu i höst återkom Grahn-Laasonen med förslaget att regeringen vid sin halvtidscheck beslutar om reformen. Ett argument är att snabbare få ut mammorna i arbetslivet, ett annat att barn behöver småbarnspedagogik. Det här är om nu inte en helomvändning från Samlingspartiets sida, så i alla fall en helt ny prioritering. Utan att misstänkliggöra partiets avsikter kan nog en orsak vara behovet att profilera sig i förhållande till de två andra regeringspartierna.

Hemvårdsstödet är nästan heligt för Centern och Sannfinländarna och utsikterna för en snabb reform utifrån förslagen från Samlingspartiet, eller åtminstone deras ledande kvinnliga politiker, är inte goda. Timo Soini (Sannf) betecknade rentav planerna på att delvis omvandla hemvårdsstödet till föräldraledighet som hat mot hemmamammor. Det är konstigt, eftersom villkoren för föräldraledigheten är betydligt bättre än för hemvårdsstödet.

Det är bra att debatten verkar ha tagit ett kvalitativt steg framåt. Nu ses alla bitar – moderskapsledighet, föräldraledighet, pappamånader, hemvårdsstödet och småbarnsfostran i dagvården – som en del av samma helhet. Det är det enda rätta eftersom just helheten påverkar familjerna.

Familjeledigheterna är ett ypperligt exempel på hur strukturerna och systemen styr människors val.

Vårt nuvarande system, som tillåter att föräldraledigheten på sex månader delas fritt mellan föräldrarna, används i huvudsak så att papporna utnyttjar enbart sin öronmärkta tid medan mammorna håller hela föräldraledigheten. I praktiken delar man alltså inte trots att möjligheten finns.

Barnet är bara 10-11 månader gammalt när föräldraledigheten med nuvarande mått tar slut. Därför utnyttjar så gott som alla hemvårdsstödet för att förlänga vistelsen hemma. Men bara drygt tio procent använder hemvårdsstödet ända tills barnet har fyllt tre år. De som gör det har låg utbildning, och en svag arbetsmarknadsställning. Över nittio procent av dem som är hemma med hemvårdsstöd är kvinnor.

Den nyaste undersökningen om hur familjeledigheterna utnyttjas i Finland visar att den öronmärkta tiden för papporna är central. Varje gång papporna har fått mer öronmärkt tid har det lett till att klart fler pappor stannar hemma en tid.

Det bästa sättet att nå målet att öka pappornas tid med och ansvar för barnen är alltså att ge papporna mer öronmärkt tid. Det goda är att det samtidigt kan hjälpa mammorna att återvända till arbetslivet tidigare.

Då vinner alla. Papporna och barnen får en närmare relation. Mammorna börjar förtjäna och förbättrar såväl sina karriärmöjligheter som sin framtida pension. I bästa fall förbättras även arbetsfördelningen i hemmet.

Alla inser kanske inte det här. I undersökningen ställer sig mammorna inte särskilt positivt till mera öronmärkt pappaledighet.

Förhoppningsvis påbörjar blivande familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) arbetet med att se över familjeledigheterna. Det är problematiskt att ansvaret är splittrat mellan familjeministern (hemvårdsstödet), social- och hälsovårdsministern (föräldraledigheten) och undervisningsministern (dagvården). Det gör det svårare att arbeta med helheten, men omöjligt borde det inte vara.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00