Pandemin och Skottland – avgörande om brexit

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson på besök i ett vaccinlaboratorium i Livingston i Skottland i januari. Arkivfoto. Bild: Wattie Cheung/AP/TT

Blir brexit ett fiasko eller en succé? Och vad blir konsekvenserna för Europa? Återhämtningen efter pandemin och utvecklingen i Skottland kan avgöra framtiden för både Storbritannien och EU.

När britterna kring midsommar 2016 folkomröstade för att lämna EU väcktes hopp och oro runt om i Europa.

Både kritiker och anhängare såg framför sig en dominoeffekt där fler länder skulle vilja lämna.

Fast så har det inte blivit – åtminstone inte än så länge.

De interna striderna i London och alla turer kring de tröga utträdesförhandlingarna har snarare minskat intresset för att gå samma väg. Flera av de nationalistpartier som förespråkade ett "frexit" eller "svexit" eller "italexit" har tonat ner sin EU-kritik och talar nu mer om att arbeta för förändring i stället för ett utträde.

Vaccinering

Men än är inte risken – eller chansen – borta.

Inte minst är coronapandemin en ny faktor som får stor betydelse för hur brexit kommer att uppfattas.

Så sent som i höstas sågs Storbritannien som ett skräckexempel i coronahanteringen med skenande smittspridning och höga dödstal. Landet har fortfarande fler döda i covid-19 än vad något av länderna i EU har: 127 000 i Storbritannien mot 116 000 i Italien.

Den snabba vaccineringen har dock förändrat allt och följts av rejält höjda opinionssiffror för premiärminister Boris Johnson. En klar majoritet av befolkningen håller med regeringen om att man har brexit att tacka för att man snabbt kunnat säkra sig stora mängder av vaccin.

Den ekonomiska nedgång som pandemin medfört hjälper samtidigt till att dölja den nedgång som orsakats av EU-utträdet. Och den uppgång som väntar när pandemin ebbar ut lär dessutom öka på känslan av att brexit varit en framgång.

Skottlands regionala regeringschef Nicola Sturgeon är stark motståndare till Storbritanniens utträde ur EU och vill ha en ny folkomröstning om skotsk självständighet. Arkivfoto. Bild: Jane Barlow/PA/AP/TT

Självständighet

Å andra sidan hoppas EU på en ännu starkare ekonomisk uppgång tack vare det gigantiska stödpaket som medlemsländerna till sist enades om i vintras. Gemensamt upplånade pengar ska placeras i moderniserande projekt som alla medlemsländer är med om att godkänna.

En annan tung roll spelas av utvecklingen i Skottland.

Landsdelens nationalistparti, SNP, ville inte alls lämna EU och har fortsatt starkt stöd bakom sig i opinionen. Det kan mycket väl leda till en ny folkomröstning om självständighet, med stora politiska konsekvenser.

"Om Storbritannien bryts sönder kommer Johnsons politiska karriär att vara död och begraven, samtidigt som brexit cementeras som ett misslyckande", konstaterar Fabian Zuleeg och Jannike Wachowiak i en analys för tankesmedjan EPC.

Kommer tillbaka?

Oavsett vad som händer kommer följderna bli stora.

I EU-parlamentet hoppas anhängarna på en brittisk återkomst.

– Det är inte över. Vi kommer att ses igen. Storbritannien är en del av Europa och dess framtida plats och platsen för deras folk kommer att vara bland vänner i EU, talar Andreas Schieder från socialdemokratiska SPÖ i Österrike.

Kritikerna tycker i sin tur att det nuvarande EU inte har någon framtid.

– Jag står här som representant för en ny generation av konservativa, som inte vill ha era öppna gränser, som inte vill betala skulderna för kapitalförflyttning från nord till syd och inte vill ha en överväldigande byråkrati som säger vad vi får eller inte göra. Låt brexit bli en gnista som tänder en sann reform, säger Michiel Hoogeveen från EU-skeptiska JA21 i Nederländerna.

Storbritannien hade fram till förra veckan registrerat drygt 4,3 miljoner covid-19-fall, varav 127 000 med dödlig utgång.

Inom EU är Italien och Frankrike värst drabbade med 116 000 respektive 100 000 döda. Antalet fall är 3,8 miljoner i Italien och 5,2 miljoner i Frankrike. Totalt inom EU har 29 miljoner fall konstaterats, med över 660 000 döda.

Storbritannien inledde sin vaccinering den 8 december 2020. I EU gavs första dosen den 26 december.

Hittills har 46 miljoner doser delats ut i Storbritannien och 122 miljoner i EU. Procentuellt innebär det 64 procent av den vuxna befolkningen i Storbritannien och 24 procent i EU.

Källor: Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC), Storbritanniens regering, nyhetssajten Politico Europe.

* 1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.

* 23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av stanna kvar-sidans förlust lämnar premiärminister David Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

* 17 oktober 2019: Efter flera års svåra förhandlingar nås enighet om ett utträdesavtal efter förhandlingar mellan EU-kommissionen och Storbritanniens nye premiärminister Boris Johnson, som ersatt May under sommaren.

* 31 januari 2020: Storbritannien lämnar formellt EU, men lyder fortsatt under övergångsregler fram till årsskiftet för att underlätta för allmänhet och företag.

* 24 december 2020: En uppgörelse nås om ett handels- och samarbetsavtal som gör att en "hård brexit", med höga tullar och handelshinder, kan undvikas.

* 27 april 2021: EU-parlamentet röstar om att formellt godkänna handels- och samarbetsavtalet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning