Finlands mörka dag

Den 23 februari 1948 var en mycket mörk dag för Finlands president J.K. Paasikivi. På morgonen hörde han i radionyheterna att kommunisterna genomfört en statskupp i Tjeckoslovakien. Några timmar senare fick han brev av Josef Stalin som kallade till förhandlingar om en biståndspakt. Än en gång stod Finlands öde på spel.

Sjuttio år har gått sedan händelserna 1948 som ledde till att Finland ingick vänskaps-, samarbets- och biståndspakten med Sovjet. I efterhand vet vi att Finland överlevde som ett fritt demokratiskt västland trots pakten som kringskar vår självständighet och band oss till Sovjet.

Men ingen kunde 1948 veta att allt skulle sluta väl. Tvärtom fanns all orsak till fruktan och pessimism.

Tre år hade gått sedan andra världskriget slutade. I stället hade stormakterna gått in i kalla kriget som allt tydligare delade upp Europa i två läger. På var sin sida om frontlinjen gällde det att se om sitt hus.

För Sovjet innebar det att länderna i Central- och Östeuropa, som man ockuperade efter kriget, förvandlades till kommunistiska lydstater och utnyttjades som buffert mot fienden.

Strax innan turen kom till Finland hade Sovjet ingått motsvarande VSB-pakter med Ungern och Rumänien. Tjeckoslovakiens borgerliga regering försökte länge stå emot sovjetiska påtryckningar och bevara sin frihet, men återfördes brutalt till ordningen.

Även om Finland under kriget aldrig ockuperades av Röda armén hade vi i segrarmakternas uppdelning av Europa tillfallit Sovjets intressesfär. 1948 hade kommunisterna kommit till makten i de andra länderna. Stod Finland som sista land i tur efter att kuppen i Prag genomförts?

På ettårsdagen av VSB-paktens undertecknande ordnades ett medborgarmöte på järnvägstorget i Helsingfors med tal av bland annat kommunisternas ledare Hertta Kuusinen. Bild: Kansan Arkisto

Västlägret hade redan räknat bort Finland. När fredsavtalet i Paris undertecknades 1947 skärpte Sovjet och Storbritannien begränsningarna för det finländska försvaret. Britterna var pådrivare och ville krympa vår militära styrka så mycket som möjligt. De var övertygade om att finska vapen vid en konflikt skulle hamna i sovjetiska händer.

Läget skärptes ytterligare våren 1948 då våra egna inhemska kommunister inspirerades av kuppen i Tjeckoslovakien och ordnade strejker och massmöten. Kommunisterna reste krav på att storindustrin skulle nationaliseras och högerpolitiker arresteras.

"Tjeckoslovakiens väg är även vår väg", deklarerade kommunisternas ledare Hertta Kuusinen. Att kommunisterna hade färdiga kupplaner att ta makten är klarlagt, en annan sak är hur realistiska planerna var.

När situationen var som spändast lät Paasikivi höja försvarets beredskap. Utanför Helsingfors stod trupper och pansarvagnar redo att vid behov ingripa. Kanonbåtar bevakade presidentens slott i Södra hamnen och för säkerhets skull beslagtogs den kommunistkontrollerade rörliga polisens vapenförråd.

HBL manar till lugn

I två dagar hemlighöll J.K. Paasikivi brevet från Stalin innan han gav det offentlighet. Reaktionerna blev mycket skarpa. Finlands frihet står på spel, varnade tidningar i hela Europa.

I en ledare den 2 mars skrev Hufvudstadsbladet att Finlands ställning bara kan jämföras med Tjeckoslovakien, inte med övriga östländer.

"I det allmänna medvetandet i Västeuropa och USA intog Tjeckoslovakien en helt annan position än det kvasifeodala Polen, magnaternas Ungern, bojarernas Rumänien, de sydslaviska diktaturerna och klanhövdingarnas Albanien."

Finland skulle alltså inte jämföras med Östeuropas länder som redan förvandlats till kommunistiska folkdemokratier, med undantag för Tjeckoslovakien, var HBL:s budskap.

Den kommunistiska statministern Mauno Pekkala ledde delegationen som reste till Moskva för förhandlingar. Men de som främst förde Finlands talan var utrikesminister Carl Enckell, talman Urho Kekkonen och riksdagsledamoten J.O. Söderhjelm (SFP).

Paasikivi hade skrivit ett utkast till avtalstext som utgick ifrån att Sovjet inte ensidigt skulle kunna kräva militärt samarbete samtidigt som Finland förband sig att alltid försvara sitt territorium.

Stalin gick till allas överraskning med på förhandlingar utifrån Paasikivis utkast. Allt löpte sedan så smärtfritt att Paasikivi kallade hem delegationen för att lusläsa texten och försäkra sig om att ingenting finstilt dolde sig någonstans.

VSB-pakten som godkändes med rösterna 157–11 i riksdagen den 29 april var till sin karaktär betydligt mjukare än de pakter som Sovjet ingick med de folkdemokratiska länderna. Även om VSB-pakten i 44 år inskränkte Finlands internationella rörelsefrihet så gick den att kombinera med ett fritt samhällssystem.

Varför var Stalin plötsligt så mjuk?

Sannolikt hade man i Moskva aldrig räknat med att omvärlden skulle reagera så starkt på kommunisternas maktövertagande i Tjeckoslovakien. Med en gång insåg västländerna att Sovjets fasta avsikt var att dela Europa itu och förvandla länderna man ockuperat till kommunistiska vasallstater.

Brittiska premiärministern Winston Churchill myntade begreppet "järnridån" som sänkte sig över Europa från Stettin till Trieste. USA tog initiativ till militärpakten Nato, bland annat Norge och Danmark skyndade sig att gå med. USA lovade också ekonomisk hjälp till sina allierade, dit man nu också räknade segrarländernas ockupationszon i Tyskland. Det som skulle bli Västtyskland.

Marshallhjälp på 150 miljoner dollar erbjöds också Finland som av hänsyn till Sovjet valde att avstå.

I det spända läget gällde det för Josef Stalin att snabbt trygga också gränsen till Finland genom VSB-pakten. Att påtvinga Finland kommunism medan världen fortfarande inte hade hämtat sig från Tjeckoslovakienkuppen skulle ytterligare ha skärpt läget.

Efter att VSB-pakten undertecknats stabiliserades det inrikespolitiska läget i Finland. Finlands kommunister tvingades överge sina kuppdrömmar efter att Sovjet signalerat att tiden inte var den rätta.

Tjeckoslovakiens olycka 1948 kan därför ha blivit Finlands lycka. Sannolikt spelade också Sverige en viktig roll för Stalins återhållsamhet. Hade Sovjet pressat Finland för mycket skulle ett uppskrämt Sverige ha anslutit sig till Nato. Att bibehålla Sveriges neutralitet var kanske viktigare för Stalin än att påtvinga Finland kommunistisk diktatur.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46