På tal om talet

Förlåt mig, för strikt taget har jag inte en blekblå aning vad jag talar om. Så kunde man kanske ha inlett dagens Angry Birds-predikan. Det innebär inte nödvändigtvis att undertecknad skulle ha kommit till insikt om filmkritikens vara eller framför allt icke vara, nix.

Det handlar snarare om språkdräkten. För majoriteten av medier visades den färska Angry Birds-filmen dubbad till finska. Det är en verklighet som man som Åbo-baserad kritiker tvingats leva med i åratal – i huvudstadsregionen brukar man i regel dubblera med originalversionen. Så inte nu.

På sätt och vis är upplägget helt förståeligt. Det är de inhemska versionerna som lockar merparten av publiken, så varför inte lyfta fram just dessa. I synnerhet som man i bästa fall kan rida på den lokala språktalangen.

Finemang, men inte sällan får man en känsla av att någonting går förlorat i översättningen, typ "Calvin swine" och "Hamnesty International".

Och även om skådespelare som Riku Nieminen, Joonas Saartamo och Tommi Korpela gör ett hyggligt dagsverke suktar man efter namn som Jason Sudeikis, Danny McBride och Maya Rudolph.

Vem vet, kanske skulle betyget i det fallet ha blivit till och med högre. Nu nöjer jag mig med en trea, för säkerhets skull.

Aj vem som gör rösterna i den svenskspråkiga versionen? Fredde Granberg, Jens Hultén och Nassim Al Fakir med flera. Hör gärna av er hur det låter. Själv står jag i kö till originalversionen, som sig bör arg som fan, med ögonbrynen på ända.

Krister Uggeldahl

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Lahtismuseer erbjuder guldkantade skidminnen och radio- och tv-nostalgi

Mer läsning