På landet eller i staden?

Finland är ett stort land – i alla fall om man jämför med dess rätt låga folkmängd. Här har vi utrymme. Vi har land och landsbygd – och även några städer. Allt detta tillsammans utgör Finland, men på något underligt vis lyckas vi ställa dessa mot varandra, trots att det inte finns någon orsak till detta. De flesta finländare uppskattar faktiskt bäggedera väldigt mycket.

Verkliga motsättningar finns det ju väldigt lite av. Tyvärr finns det ändå kretsar och debattörer, som får drivkraft av att konstgjort ställa upp sådana motsättningar. Ett av de listigaste sätten att skapa en anda av motsättningar är att påstå att någon annan orsakar det med sitt agerande.

Förra året växte Vandas befolkning med knappa 5 000 personer. Esbos befolkning växte med 5 000 och Helsingfors med 7 000. I Finland finns en mängd kommuner där det finns färre invånare totalt än de stora städernas årliga tillväxt.

Det är värt att komma ihåg att huvudstadsregionen ingalunda gått ut med en massiv reklamkampanj i Maaseudun Tulevaisuus eller Savon Sanomat om metropollivets ljuva härlighet. Ändå flyttar folk till städerna. Människor väljer att göra så – helt av sin egen fria vilja. Det händer också i andra länder och andra delar av världen. Det är inte en fråga om helsingforsiska eller tammerforsiska skägghipsters exceptionellt lömska konspiration.

Man kan tänka hur man vill om huruvida städernas tillväxt är en välsignelse eller inte. Jag är inte helt säker om den saken heller. Säkert är hur som helst det faktum, att urbaniseringen måste tas på allvar, vare sig man gillar det eller inte.

Urbaniseringen skapar många möjligheter. Ifall Finland i fortsättningen vill bli förmögnare, lönar det sig att greppa dessa möjligheter. Utveckling medför också bieffekter. Eftersom vi säkert också i framtiden vill behandla alla medborgare jämlikt, och se till att alla har förutsättningar för ett bra liv, måste vi ta detta på allvar. Enbart i de 21 största städerna i Finland bor över hälften av alla finländare. Det är alltså i högsta grad skäl för staten att ta urbaniseringen på allvar. Inte är det frågan om mer än så.

Jag har blivit kritiserad ganska hårt för att jag håller på Helsingfors och bevakar de största städernas intressen. Jag är förvånad över att så många ser det som sin uppgift att klaga över att jag sköter det arbete jag blivit vald till att göra.

Att jag är för Helsingfors, betyder inte att jag är mot allt annat. Också jag tillbringar så många av mina lediga stunder som möjligt på landet. Naturens lugn har förtrollat även mig. Många andra stadsbor gör faktiskt på precis samma sätt. Från landsbygden brukar man inte, i alla fall regelbundet, styra kosan mot staden för att fira veckoslut. Och varför borde man det?

På landet eller i staden? Jag tycker vi ska låta var och en välja själv.

Jan Vapaavuori Helsingfors stads borgmästare

Genominformation förutspås ge bättre hälsa – men vad är ett genom egentligen?

Människans arvsmassa, hennes genom, är som ett bibliotek med oerhört mycket information. Därför väntas genominformation ge svar på många frågor om sjukdomar. 23.5.2018 - 00.00