På äventyr i landet Oz

Smörjmedel behövs. Dorothy (Malin Sinkko) och Fågelskrämman (Malin Fagerström) träffar Plåtman (Gun Granholm-Sinkko), som dessvärre har hakat upp sig. Bild: Vanda Teaterförening

Klassikern Trollkarlen från Oz görs med känsla, entusiasm och utmärkt rollbesättning i naturskönt Vanda.

Trollkarlen från Oz

Originalverk: L. Frank Baum. Manus: John Harryson. Musik: Harold Arlen. Regi: Dan Söderholm. Musikarrangemang: Jesper Eklund.

Scenografi och dräkter: Sara Kanu. Musiker: Jesper Eklund, Jessica Lång.

På scenen: Malin Sinkko, Gun Granholm-Sinkko, Malin Fagerström, Nilla Korhonen, Gea Mansner, Christel Kukkohovi, Eeva Saastamoinen, Riggert Mansner, Elma Leskinen, Fredrica Sundman, Emil Nikkanen, John Holmström, Nina Leskinen, Christa Sohkanen, Ida Wirén, Wilma Nikkanen.

Vanda teaterförenings premiär på Veininmylly 2.6.

En av höjdpunkterna i Vanda teaterförenings uppsättning av Trollkarlen från Oz infaller tidigt. Den stiligt gråtrista scenografin (signerad Sara Kanu) sveps bokstavligen i väg av en hotfull och skickligt koreograferad storm. När stormen bedarrat, lika snabbt som den tog vid, vaknar flickan Dorothy (Malin Sinkko) i det underbara landet Oz.

För att vara en sommarteater är Veinimylly i Dickursby ovanligt intim. Den enkla scenen är inklämd på stranden mellan den lilla läktaren och Kervo å. Här spelar man nästan i famnen på publiken, vilket är tacksamt inte minst för de yngre åskådarna. När Dorothy vaknar i landet Oz känns det verkligen som ett sagoland, med fåglarnas kvitter som bakgrundsljud och de höga träden och den stillsamt flytande ån som scenens fysiska inramning.

Lyckad rollbesättning

Trollkarlen från Oz är en klassiker som barnbok, men visst är det musikalen med Judy Garland i huvudrollen som gett den dess internationella rykte. Örhänget Over the Rainbow har säkert också sin del i succén. Detta är en utpräglad barnmusikal, och en given sommarteaterfavorit.

Vanda teaterförening har satt upp den en gång tidigare, 1999, som första pjäs efter flytten till Veininmylly. Att man nu återkommer till Dorothys äventyr ter sig naturligt, såpass bra passar den på den lilla scenen vid ån.

Historien är enkel, vilket också regissören Dan Söderholm sammanfattar i programbladet: "storyn är simpel, budskapet oklart, och slutets 'happy end' kommer odramatiskt och plötsligt". Samtidigt är den befolkad av härliga karaktärer, som inte låter sig påverkas av att intrigens svängar inte alltid är så smidiga. Karaktärsgalleriet lämpar sig också utmärkt för en amatörteater. Det finns många jämnstora roller som enkelt kan anpassas efter ensemblen, som ju ofta tenderar vara kvinnodominerad. Dan Söderholm har lyckats utmärkt väl med rollbesättningen, som sitter som en skräddarsydd kostym.

Malin Sinkko imponerar som Dorothy, som hon ger både temperament och den lämpligt lillgamla mognaden. Trots att hon är ett barn – eller kanske just därför – är ju Dorothy den förståndigaste personen i hela äventyret. Så omges hon också av en fågelskrämma utan hjärna (Malin Fagerström), en plåtman utan hjärta (Gun Granholm-Sinkko) och ett lejon utan mod (Nilla Korhonen). Dessa tre bidrar med mycket av pjäsens komik, och gör sina roller med både känsla och entusiasm.

Riggert Mansner bidrar med scenvana och karisma i sin dubbelroll som försäljaren och trollkarlen, och står för några av de roligaste replikerna. Att ensemblens starkaste sångare, Eeva Saastamoinen, får spela den ondskefulla häxan Västan är ett lyckokast. Hon trollbinder publiken och är så där alldeles lagom farlig. I en ensemble med många duktiga barnskådisar känns det helt rätt att den lilla hunden Toto (Wilma Nikkanen) får inleda den fina finalen med solosång.

Martin Welander

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning