Övervakas stiftelserna över huvud taget?

Bild: HBL

Det är framför allt medierna som spelat en viktig roll när missbruk uppdagats.

Vi har cirka 2 700 stiftelser i Finland. Patent- och registerstyrelsen (PRS) ska övervaka att stiftelsernas verksamhet bedrivs med iakttagande av stiftelselagen och bestämmelserna i stiftelsens stadgar. Från samhällets synpunkt är det väsentligt att övervaka stiftelserna bara av den anledningen att den verksamhet som allmännyttiga stiftelser bedriver är delvis eller helt och hållet skattefri. Det saknas exakta uppgifter om både storleken på skattestöden och hur dessa fördelas mellan olika allmännyttiga samfund, men som en helhetsbedömning har drygt 100 miljoner euro per år lagts fram.

Övervakningen verkar ändå vara utan effekt då vi med jämna mellanrum får läsa om stiftelser inom vilka missbruk inom förvaltningen och rentav brottslig verksamhet har pågått under en längre tid. Statens revisionsverk har tidigare fäst uppmärksamhet vid övervakningen eller rättare sagt avsaknaden av övervakning och konstaterat att övervakningen varit rätt begränsad. Också riksdagens biträdande justitieombudsman har gett en anmärkning åt PRS om försummelsen av sin plikt att övervaka stiftelserna. I sin förklaring av den otillräckliga verksamheten har PRS betonat de alltför knappa resurserna. Denna motivering har biträdande justitieombudsman tillbakavisat i sitt beslut genom att konstatera att en myndighet inte kan försumma sin lagstadgade plikt genom att hänvisa till bristande resurser.

En ny stiftelselag trädde i kraft i december 2015. Den ålägger stiftelserna att avge en årsrapport om sin verksamhet på ett noggrannare och öppnare sätt än hittills. Som en följd av detta har PRS meddelat att man i dag strävar efter att öka aktiviteten vid övervakningen. Tillsvidare har övervakningen av stiftelserna närmast utgjorts av laglighetsövervakning i efterskott, varvid tyngdpunkten legat i att kontrollera hur de förnyade rapporteringsförpliktelserna iakttagits. PRS har inte övervakat själva innehållet i årsrapporteringen, och boksluten och verksamhetsberättelserna har inte gått igenom en systematisk granskning. Myndigheten har sålunda inte övervakat huruvida årsrapporteringen också innehållsmässigt uppfyller stiftelselagens krav.

Det är framför allt medierna som spelat en viktig roll när missbruk uppdagats. Det grova missbruket inom Stiftelsen Bensows Barnhem Granhyddan hade till exempel knappast kommit i dagsljus om stiftelsen inte stängt sitt barnhem i Grankulla. Detta väckte nyfikenhet bland journalisterna med den påföljd att ett antal förmåner som stiftelsens styrelsemedlemmar och den närmaste kretsen kring dem på ett brottsligt sätt åtnjutit avslöjades.

Riksåklagaren bad därefter polisen omedelbart utreda styrelsens och revisorernas verksamhet. PRS hade visserligen begärt en verksamhets- och ekonomiplan av styrelsen om hur denna avsett att bedriva sin stadgeenliga verksamhet efter att barnhemmet lagts ned, men i detta fall hade övervakningen inte fungerat. Orsaken var att PRS i åratal hade fått bristfällig och felaktig information som den inte hade kontrollerat.

Enligt stiftelselagen kan PRS, om det finns anledning att misstänka straffbar handling som styrelsens ett förvaltningsorgan gjort sig skyldigt till, göra en anmälan till förundersökningsmyndigheten för utredning av huruvida brott har begåtts. Det största problemet vid övervakningen av stiftelserna tycks vara att lagstiftaren har utnämnt en myndighet som visserligen har i uppgift att övervaka stiftelserna, men underkastat behovet och nivån på utredningen dess egen prövning.

Pekka Pinomaa vicehäradshövding, Helsingfors

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning